Ida Jernunger, Moamaria Sparrock och Astrid Tuorda röstar i Sametingsvalet.
I Jokkmokk möter vi tre 21-åringar som går slöjdlinjen på Samernas utbildningscentrum.
– Som ung same är det väldigt viktigt att få sin röst hörd och Sametinget är ett sätt att få fram den. Det är lika bra att rösta när man har chansen, säger Astrid Tuorda, som har miljö- och klimatfrågan i tanken i alla val som hon röstar i.
– För mig är det extra viktigt att bevara den samiska kulturen. Renskötseln, språket och slöjden. Men också unga samers psykiska hälsa, säger Ida Jernunger.
Moamaria Sparrock tänker på renskötselns framtid när hon röstar i valet.
– Sametinget är vårt folkvalda organ. För att jag ska kunna klaga eller tycka till så måste jag ha röstat, det tycker jag.
Av de 9 755 röstberättigade väljarna i Sametingsvalet är 45 procent boende i Norrbottens län. 233 personer är bosatta utomlands.
Ann-Katrin Marainen, Karesuando.
För 26-åriga Ann-Katrin Marainen i Karesuando är det självklart att rösta.
– Rennäringen och språket är viktiga frågor för mig.
Jeanette Andersson, 28, från Luleå ska också rösta på söndag.
– Den samiska identiteten handlar inte bara om vad man har för kläder, vad man lägger upp på sociala medier eller om man jobbar med renskötsel eller inte, utan det är en kultur och ett folk. Det är viktigt att man värnar också om frågor som språk, konst och kultur.
Jeanette Andersson, Luleå
Hon känner ett ansvar att vara med och rösta inte bara för sin egen skull.
– Ju äldre jag blivit känner jag att den samiska identiteten är viktig för mig. Inte bara för min skull. Jag tycker det är viktigt för den samiska kulturens skull att man kämpar för att behålla den och att den får ta plats och vara en del av det svenska samhället också.
På söndag är det dags igen för val till Sametingets folkvalda del.
Vad säger forskningen om väljarnas åsikter? Ragnhild Nilsson har som forskare följt Sametingsvalet under flera val.
– Vi har inte ställt frågan till väljarna om vilken som är deras viktigaste fråga. Men vi frågar vilka frågor som de tycker att Sametinget ska ha ökat självbestämmande i och då är det kulturfrågor och naturresursfrågor som kommer högt upp.
Statsvetaren Ragnhild Nilsson.
Deras väljarundersökningar visar att vissa frågor engagerar väljarna extra mycket. Till exempel: Om Sverige ska ratificera ILO-konventionen till skydd för ursprungsbefolkningars rättigheter, om samer utanför samebyar bör ha samma rätt till jakt och fiske och om samebyarna ska få mer inflytande över naturresurser.
– Det är de frågor där åsiktsskillnaderna är som störst, man kan se att de frågorna engagerar väljarna. Väljarna strukturerar sig och väljer parti utifrån de sakfrågorna. Men det behöver inte vara de frågor som de lyfter som sina viktigaste frågor, säger Ragnhild Nilsson, postdoktor vid Universitetet i Bergen och lektor i statsvetenskap vid Mittuniversitet.
Rösterna räknas senare på Länsstyrelsen i Norrbotten.
Vi möter även Eva-Christina Valkeapää från Mertajärvi, på macken i Övre Soppero.
Eva-Christina Valkeapää, Mertajärvi.
Vad är viktigaste frågan för dig?
– Det är mycket. Jag vill att alla mår bra och att allt går framåt som det ska, med rennäringen och allt annat.
Joas Funck, 24, är förstagångsväljare i Sametingsvalet. Han är själv politiskt engagerad i kommunpolitiken, som ordförande i Sverigedemokraterna i Luleå.
– För mig är det viktigt att alla samer har lika rättigheter. Att man inte enbart pushar för renägande samer.
Joas Funck, 24 år, Luleå.
Vad har du för förväntningar på Sametinget?
– Jag hoppas att Sametinget ska vara den instans som pratar för det samiska folket mot de styrande i landet och regeringen, för Sametinget är en viktig remissinstans.