FN:s rapportör i ursprungsfrågor, James Anaya, presenterade rapporten om samerna i de tre nordiska länderna på torsdagen. Han har i arbetet med den träffat de tre ländernas sameting och representanter för regeringarna. Slutrapporten är kritisk mot Sverige i flera avseenden.
Fungerar inte
I inget av de tre länderna funderar de folkvalda organen, Sametingen, tillfredsställande.
I Sverige ligger sametinget under regeringen och har ingen egen beslutsbefogenhet. I stället för att vara ett folkvalt organ fungerar det mer som en myndighet.
- Sametinget i Sverige måste lyftas fram, få ett större självbestämmande och egna resurser att besluta om, säger Ingrid Inga.
I rapporten rekommenderar James Anaya länderna att satsa på undervisning i det samiska språket.
Han tar upp klimatförändringarna, vindkraftverken och rovdjurspolitikens påverkan på rennäringen. På flera pekar han ut områden där länderna mot samernas rätt till mark och naturresurser och de uppmanas att peka ut de traditionellt samiska landområdena.
En stötesten
- Det är en viktig stötesten, så länge inte markrättigheterna är fastställda av staten blir spelplanen osäker och det uppstår rättsliga processer, säger Anders Blom, förbundsdirektör i Svenska samernas riksförbund.
Det är inte första gången som Sverige får kritik för sitt arbete med ursprungsbefolkningen, och inte heller första gången som kritiken kommer från FN.
- Sverige har en saktfärdighet i de här frågorna. Det händer inte mycket, säger Ingrid Inga.
Även beröm
Men det finns ljusglimtar i FN:s rapport. Det gränsöverskridande arbetet ses som en modell för andra att följa och Sverige får beröm för att ha påbörjat ett arbete med den Nordiska samekonventionen.
Nu återstår att se vad den svenska regeringen och riksdagen gör med rapporten.
Under Jokkmokks marknad kommer Sametingets ledning att sitta ner mer ansvarig minister och diskutera rapporten. Även de tre nordiska sametingen ska träffas för att gemensamt analysera rapporten.