Hjalmars hus först i flytten

Det ser kanske ut som vilken byggnad som helst.

Men Hjalmar Lundbohmsgården har spelat en alldeles särskild roll i Kirunas historia. Här bodde och arbetade Kirunas grundare och här togs många av de beslut som formade det unga gruvsamhället för mer än hundra år sedan.

Huset byggdes 1895 och användes under 25 år som disponentbostad av Hjalmar Lundbohm.

Byggnaden benämns i bland B2 eftersom det var den andra byggnaden som LKAB uppförde.

Först ut i omvandlingen
Nu kan huset mycket väl bli ett av de första som flyttas i den pågående stadsomvandlingen.

Trots att gården är ett byggnadsminne och därmed inte får flyttas så har länsstyrelsen nu tagit beslut om det rakt motsatta.

- Det är ovanligt att flytta ett byggnadsminne, men eftersom byggnaden inte kan stå kvar på nuvarande plats på grund av stadsomvandlingen så är det här ett sätt att tillvarata byggnaden, säger Kerstin Lundin Segerlund, länsantikvarie.

Länsstyrelsen har ännu inte godkänt kommunens detaljplan för området som ska bli gruvstadspark. Beslutet om att Hjalmar Lundbohmsgården får flyttas är bara ett delbeslut i den processen.

B1:an flyttad en gång
Kenneth Johansson är verksamhetschef i föreningen Kirunas Rötter och har Hjalmar Lundbohmsgården som arbetsplats.

- En del av kulturvärdet försvinner, det är naturligtvis ofrånkomligt, men alternativet är att hela gården försvinner. Nu kan vi bevara huset för eftervärlden, säger han och fortsätter.

- För gårdens del är det positivt att byggnadsminnesmärkningen blir kvar. Det ger gården ett ökat skydd före, under och efter flytten.

På samma tomt står Kirunas äldsta byggnad, den så kallade B1:an, som redan har blivit flyttad en gång. Tidigare stod den på Luossajärvis strand.

Krav från länsstyrelsen
- Hade man inte flyttat den så hade den varit borta i dag. Nu finns Kirunas första byggnad kvar vilket är unikt, det är inte många städer som har kvar sin allra första byggnad, säger Kenneth Johansson.

Med länsstyrelsens beslut om en flytt följer vissa krav. Bland annat att gården och tomten ska dokumenteras.

Ett annat krav är att byggnaderna och staketet ska flyttas inom tre år. En eventuell mellanlagring innan gården tas i bruk igen får ske i högst tre år.

- För vår del är vi väldigt angelägna om att ställtiden blir så kort som möjligt, säger Kenneth Johansson.

Platsen inte färdig
Kiruna kommun har inte kommit så långt i planeringen kring flytten av Hjalmar Lundbohmsgården. Anledningen är att de har avvaktat i väntan på länsstyrelsens beslut.

- Vi ska flytta, men platsen är inte färdig och inte heller planen för hur det ska gå till. Vi ska föra en dialog med LKAB om önskemål och tankar om gården, säger Christer Vinsa, projektledare för stadsomvandlingen vid Kiruna Kommun.

Hinner ni flytta gården inom tre år?
- Vi har en tidspress i allt som gäller stadsomvandlingen. Förhoppningsvis kommer vi att hålla tidsgränsen, det är vårt mål, säger Christer Vinsa.