I domen slår Högsta förvaltningsdomstolen fast att en drönare med kamera uppfyller alla kriterier för att omfattas av kameraövervakningslagen. Det spelar ingen roll man fotograferar eller filmar från en sådan höjd att det till exempel inte går att identifiera människor som syns på bild eller film. Att utrustningen kan användas för övervakning räcker.
Det här innebär att man kommer att behöva ansöka hos landets länsstyrelser om tillstånd för att fotografera och filma med en drönare. Och ett sådant tillstånd kan vara svårt att få. Länsstyrelsen i Norrbotten tar till exempel särskild hänsyn om övervakningen behövs för att förebygga eller utreda brott och förhindra olyckor.
Det kan läsas som att polis och räddningstjänst fortsatt kan få tillstånd att använda drönare. Det kan bli betydligt svårare - om inte omöjligt - för till exempel medieföretag och företag i mäklarbranschen att göra detsamma. Till Aftonbladet har företrädare för branschorganisationen UAS Sweden uppgett att omkring 3000 personer i Sverige nu riskerar att bli av med jobbet.
Genom sitt UF-företag hade eleverna tänkt erbjuda foto- och filmtjänster till företag, privatpersoner och organisationer. De hade till exempel kunnat fotografera eller filma bostäder, skogsfastigheter eller fjällnaturen runt Kiruna. Kortfattat såg de en spännande teknikutveckling och med den en växande bransch som de gärna ville komma in i.
Läs mer: "Fotoförbud från drönare väcker kritik"
Nu, ett par dagar efter domen, är besvikelsen stor.
– Vi vill ju inte övervaka någon utan erbjuda schyssta tjänster med bra bilder, säger Elias Pekkala.
Eleverna menar att domen visar att teknikutvecklingen ligger långt före lagstiftningen på det här området.
– Jag tänker att det här hindrar både teknikutvecklingen och utvecklingen av samhället. Domen kan nog avskräcka folk från att investera i drönare, säger Samuel Benson.
Nu behöver regelverket justeras, menar eleverna, vars UF-företag nu troligtvis kommer att sälja 3D-skrivartjänster istället.
– Man måste göra regelverket enklare och kanske dela upp det i olika användningsområden, säger Elias Pekkala.
Läraren David Calås ifrågasätter också domen.
– Det är väl en sak att använda drönare för att fotografera i en storstad och till viss del är det en integritetsfråga. Men på landsbygden finns ju inte en massa folk som kan fastna på bild. Därför känns domen extra märklig ur ett lokalt perspektiv.