Presschefen besökte manifestationen: "Sämre dialog nu"

Presschefen för LKAB, Anders Lindberg besökte aktionen på stadshustorget. "Spontant är det en vacker och stark ceremoni med tuff samhällskritik", säger han direkt efteråt.

LKAB:s presschef stod bland besökarna och lyssnade till manifestationen.

LKAB:s presschef stod bland besökarna och lyssnade till manifestationen.

Foto: Maria Dahlgren

Kiruna2023-08-26 18:42

Anders Lindberg, presschef hos LKAB, ett av de utpekade bolagen som exploaterar samisk mar,k närvarade under manifestationen som arrangerades av unga samer från två av Kirunas samebyar, Gabna och Laevas. 

– Det är starka känslor och tuffa argument. Det är tuff samhällskritik som framförs och den är viktig att lyssna på, säger Anders Lindberg.

Finns det något i det som framförs som är nytt för er?

– Nej, jag har hört det tidigare. Det är klart att det blir väldigt starkt att få dem i det här sammanhanget med många olika samiska röster. Men vi förstår ju problematiken, vi känner till att rennäringen upplever en väldigt stor press från hela samhället. 

Finns det en konfliktyta mellan samebyarna och LKAB?

– Det finns en intressekonflikt, absolut. Men jag vill hylla samebyarna som är väldigt konstruktiva. De kan säga åt oss att de inte vill att vi ska finnas här samtidigt kan de ha fokus på att hitta lösningar. För vi finns ju här. Dialogen har fungerat.

Per Geijer-malmen och fyndigheten som LKAB gick ut och berättade om i januari har dock rubbat dialogen avsevärt.

– De sista månaderna har vi inte haft så bra dialog. Gabna har reagerat väldigt starkt och förstår att vi har väldigt tunga argument för att få öppna en gruva. Den här typen av metaller och mineral behövs ju, som vi ser det, för omställningen av samhället.

Enligt samebyn är det "spiken i kistan".

– Vi tror inte att det blir omöjligt att bedriva renskötsel men det är stor risk att det blir krångligare. Nu är det så olyckligt att Per Geijermalmen ligger precis på Gabnas flyttled. Det är ett problem och det kommer att bli påverkan på Gabna sameby. Men hade man öppnat en sådan gruva på något annat ställe så hade man behövt bygga upp infrastrukturen runt gruvan och tagit en ännu större yta i anspråk. Vi måste påverka klimatförändringarna, det påverkar ju även renskötseln och markerna och då måste vi acceptera att en plats kan få en stor påverkan av gruvor.

Anders Lindberg menar att gruvor ofta felaktigt pekas ut som största hotet mot rennäringen.

– Det finns ju ett tryck på rennäringen som beror på saker som påverkar hela samhället. Det finns 12 aktiva gruvor i Sverige idag. I början av 1900-talet var det över 300 stycken. De 12 gruvorna täcker 0,4 promille av Sveriges yta. Rennäring får bedrivas på 52 procent av Sveriges yta. Gruvor enskilt är inte ett hot mot hela rennäringen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!