– Det här är orättvist, man gör skillnad på folk, säger Rahman Masomi, som talade vid manifestationen.
Han kom till Sverige från Afghanistan för drygt fyra år sedan. Flykten var besvärlig och väntan på att få besked om uppehållstillstånd var jobbig. Han är upprörd över det nya så kallade återtagandeavtalet som gör det lättare att utvisa afghaner som nekats uppehållstillstånd i Sverige. Avtalet kommer sannolikt kunna korta väntetiderna och reglera processen - både vad gäller frivilligt återvändande och tvångsutvisningar. Enligt regeringen påverkar det inte hur asylansökningar prövas.
Utrikesdepartementets avrådan om resor till Afghanistan kom redan 2006 och gäller tills vidare. På den svenska ambassaden i Kabuls hemsida hålls bland annat risken för terrordåd, kidnappningar och våldsbrott fram som skäl till varför man inte bör resa till eller vistas i landet. Och är man i Afghanistan bör man hela tiden följa nyhetsflödet.
Rahman Masomi kallar situationen i hemlandet för "ett helvete" och menar att regeringen nu gör skillnad på folk eftersom man uppenbarligen känner till säkerhetsläget i Afghanistan.
– Vi kände att vi måste göra någonting. Vi kan inte bara sitta hemma. Jag vet hur det är att vara ung i Afghanistan, jag har flytt hit och jag vet hur det känns att komma till ett nytt samhälle och inte kunna språket eller känna någon. Att den svenska regeringen tecknat avtalet är helt galet, säger han.
Han menar att unga människor i Afghanistan inte har någon framtid. Fattigdomen leder till att en del föräldrar sätter sina barn i arbete istället för att låta dem gå i skolan. Avtalet skapar oro bland afghaner som ännu inte fått veta om de får stanna i Sverige eller inte.
Det här underlättar inte integrationen.
– Det var svårt att börja ett nytt liv här, men folk försöker. Man går i skolan, har praktik eller jobbar. Det här avtalet är orättvist, säger Rahman Masomi, som hoppas att det rivs upp.