Kollegor sedan länge och blivande kriminaltekniker
De båda kollegorna har jobbat i många år i Kiruna som poliser, i flera olika roller. De utbildar sig nu till kriminaltekniker.
– Vi kommer jobba som en patrull, som åker på brottsplatser och dokumenterar. Men vi kommer även jobba i labbmiljö och säkra spår, säger Fredrik Söderlind.
Ungefär som på tv, CSI?
– Det är många som frågar och jag brukar dra den referensen. Men det är väldigt high tech på tv och inte riktigt samma här, även om det blir mer så här också, säger kollegan Joakim Hagström.
De har båda jobbat med brottsplatsundersökningar vid brott som skadegörelse och inbrott. Som kriminaltekniker åker man även på grövre brott.
– Jag har haft förmånen att jobba både som förundersökningsledare men även fått åka och göra lite brottsplatsundersökningar. Jag tycker det är roligt så det här känns väldigt spännande, säger Fredrik Söderlind.
Tidigare har närmaste forensiska station varit i Luleå. Det har betytt att varje gång det sker något grövre brott så måste en patrull komma upp från Luleå, eventuellt Umeå.
Kriminalteknikerna på stationen i Luleå ska snart få färre långa resor. (Arkivbild).
Magnus Barsk är gruppchef över den forensiska gruppen i Norrbotten. Gruppen består av drygt tio personer i dagsläget.
Han har under en längre tid jobbat för att få till en station i Kiruna. Av flera skäl.
Magnus Barsk, gruppchef Norrbottens forensikgrupp.
– Ur arbetsmiljösynpunkt är det inte det bästa att åka cirka 35 mil på vinterväglag från kusten. Det kan ta lång tid att transportera sig. I vissa typer av ärenden kan framkörningstiden till brottsplats vara en avgörande faktor. Nu kommer vi ha en möjlighet att agera snabbare och göra skillnad i ett tidigare skede. Jag är jätteglad över det, säger han.
Samhällsomvandlingen med många människor som tillfälligt samlas på olika orter i Norrbotten är ett annat skäl.
– Det som sker här i norra delen av Sverige medför att vi inom polisen och även andra viktiga samhällsaktörer i lokalsamhället behöver anpassa oss till den nya verkligheten. Vi behöver förhålla oss till den belastning och de krav som finns på polisen och som ständigt utvecklas.
På besök i Kiruna. Tomas Åslund, sektionschef forensiska sektionen i region nord, tillsammans med gruppchefen Magnus Barsk.
Han är på besök i Kiruna tillsammans med Tomas Åslund, som är chef för den kriminaltekniska sektionen i region nord.
– Efter myndighetsbildningen 2015 tittade en arbetsgrupp nationellt på hur många forensiska stationer som skulle finnas. Regionpolischefen beslutade om sex stycken stationer i hela region nord. Magnus vände sig till mig och vi har tillsammans jobbat hårt med det här sedan 2019. Och nu har regionpolischefen beslutat om den sjunde forensiska stationen just här i Kiruna.
Så här kan det se ut när kriminaltekninerna arbetar. Arkivbild från stationen i Luleå.
Stationen är under uppbyggnad. Lokaler i det nya polishuset i Kiruna anpassas och utbildningar genomförs. Det kan dröja några år innan den är helt klar.
Stationen kommer, som de andra forensiska stationerna, ha ett nära samarbete med Nationellt forensiskt centrum, med huvudsäte i Linköping (NFC) och med driftställen i Umeå och Sundsvall.
NFC i Linköping, här görs bland annat DNA-analyser.
Hit kan stationerna skicka bevis och beslag för vidare hantering och analyser.
En annan förhoppning, enligt både chefer och personal, är att arbetsplatsen i Kiruna blir mer attraktiv med den kriminaltekniska kompetensen.
– Jag vet att det kommenderas ganska mycket folk upp till norra Lappland för att lösa det behov av poliser som finns här. Kan vi se till att ha den här kompetensen här, så tror jag absolut att det gör den här arbetsplatsen mer attraktiv, säger Magnus Barsk.
Fredrik Söderlind har jobbat i polisens utredningsgrupp i Kiruna sedan 2010.
– Det är stort intresse kring det här bland all personal. Jag tror absolut att det gör arbetsplatsen mer attraktiv.
Vad kan det betyda att ha en egen station?
– Största skillnaden är nog att de i Luleå slipper åka upp hit. Men tittar man lokalt så kommer vi få jobba med alla typer av brott som sker här uppe. Och det kommer underlätta för förundersökningsledarna och utredarna att ha en dialog med oss, lokalt på plats.
Joakim Hagström är i dagarna på väg till Nationellt forensiskt centrum i Linköping för en del praktisk utbildning. De ska utbildas i ett och ett halvt år.
"Vi får lära oss väldigt mycket", berättar Joakim Hagström, blivande kriminaltekniker.
– Tidigare jobbade jag mer med människor. Nu blir det lite mer att jobba med saker och platser, att vara på platsundersökningar och söka efter bevis och utifrån de eventuella fynd man hittar skapa sig en bild av vad som kan ha hänt på platsen. Allt med det är intressant, säger han.