Salming: "Ska jag behöva bevisa min bakgrund?"

Hockeylegendaren Stig Salming fick avslag på sin ansökan till sameröstlängden - trots att hans bror redan är med där. "Då blir man naturligtvis väldigt konfunderad och besviken", säger han.

NEJ. Totoalt fick 58 personer nej på sin sin ansökan till sameröstlängden. Stig Salming är en av dem och han kommer att överklaga beslutet.

NEJ. Totoalt fick 58 personer nej på sin sin ansökan till sameröstlängden. Stig Salming är en av dem och han kommer att överklaga beslutet.

Foto: Simon Eliasson

Kiruna2016-11-17 20:05

Valnämnden har godkänt 824 nyanmälningar till röstlängden. 58 personer fick avslag på grund av att de inte uppfyller sametingslagens krav, alltså att personen ska anse sig vara same och ha föräldrar eller mor- och farföräldrar som har pratat samiska i hemmet.

Stig Salming, ursprungligen från Kiruna, ville gå med i röstlängden främst för att ge sina barn och barnbarn möjlighet att göra samma sak om de skulle vilja det. Både hans bror Börje Salming och deras kusiner är redan med i sameröstlängden, men Stig fick alltså nej.

– Då blir man naturligtvis väldigt konfunderad och väldigt besviken. Jag tycker att det är märkligt att jag på något vis ska behöva bevisa min bakgrund och släkthistoria, det har jag aldrig behövt göra förut, säger Stig Salming.

Han berättar att han har försökt fylla i ansökan efter bästa förmåga om sina förfäders namn och var de höll till. Där ingår även en fråga om samiska har talats i familjen.

– Jag kan inte veta hur min farfars far pratade hemma, jag vet bara att mina farbröder pratade samiska ibland, så jag antar att man kunde samiska även i våran familj, säger han.

Stig Salming har delvis vuxit upp på andra sidan Torneträsk i den lilla byn Salmi.

Stig Salming menar att han och hans bror borde bli bedömda efter samma grundprinciper och kommer att överklaga beslutet till länsstyrelsen i Norrbotten.

– Ja naturligtvis, det måste jag ju göra, har jag gett mig in i någonting så vinner man inte så lätt över mig, det kan jag säga. Nog ska jag gå till botten med det här, säger Stig Salming.

Signar Holmström, ordförande i valnämnden, kommenterar inga enskilda fall, men han säger till Sameradion att han inte tycker att valnämnden har gjort fel i avslagsbesluten.

– Det är absolut inte godtycke utan vi följer de kriterier och regler som är uppställda. Det är inte så att valnämnden känner glädje över de situationer då vi måste avslå en ansökan, tvärtom vi vill ju att så många som möjligt ska komma in på röstlängden av de som är behöriga att vara där så vår strävan är ju att de ska komma med och det är därför vi ger chansen till kompletteringar, säger han till Sameradion.

De som fått avslag på sin ansökan till sameröstlängden kan överklaga beslutet fram till den 15 december. Den som överklagar har också möjlighet att komplettera sina uppgifter.

Vem blir upptagen i sameröstlängden?

– Om du har en förälder som är eller har varit upptagen i sameröstlängden räcker det med att ange dennes namn.

– I sametingslagen finns två kriterier. Det ena är att du själv ska anse dig vara same.

– Det andra kriteriet är att du, dina föräldrar eller mor- eller farföräldrar ska ha haft samiska som språk i hemmet. Du ska kunna påvisa att den person som du hänvisar till har kunnat samiska, vilket sätt man gör det på kan variera.

– Sametingets valnämnd fattar beslut om vilka som upptas i röstlängden.

– Beslutet kan överklagas.

Fakta: Sametinget

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om