– Vi är då inte i startgroparna att driva någon process utan vi avvaktar och ser vart det här tar vägen först. Jag hoppas att domen blir prejudicerande så samebyarna slipper ta ställning till om de ska driva ett eget mål, säger Jakob Nygård, ordförande i Sirges sameby.
Samma inställning har Kjell Åke Pittsa, ordförande i Unna tjerusj sameby, och Per-Anders Nutti, ordförande i Saarivuoma sameby.
– Vi har inte hunnit prata ihop oss i styrelsen ännu men några planer på en egen rättsprocess har vi inte. Vi anser att vi redan är involverade eftersom Girjasmålet delvis drivs av Svenska samernas riksförbund, säger Pittsa.
– Vi ska smälta det här och sedan får vi se. Men vi har inte planerat någon egen process, säger Nutti.
Anders Erling Fjällås, ordförande i Semisjaur-Njarg sameby, vill läsa igenom domen noga innan han uttalar sig.
– Det är ett positivt besked men det är lång väg innan den vinner laga kraft. Vad vi ska gör i framtiden vet jag inte nu, säger han.
Skogssamebyarna är inte direkt berörda av domen, anser Anita Juntti, ordförande i Vittangi sameby.
– Nej, vad jag förstår så innebär det ingenting för oss. Vi har inte heller talat mycket om det här, säger hon.
Den som går längst är Lars Jon Allas, juridisk expert i Talma sameby.
– Vi protesterade hårt när jakten och fisket släpptes fritt 1993 och vi har naturligtvis tittat på det här. Bollen ligger hos staten nu och jag tycker den borde ta konsekvenserna av domen och ändra lagen. Samebyarna ska inte behöva gå till domstol var för sig. Blir det ändå så så är vi beredda att göra det. Vi tänker inte släppa ifrån oss våra rättigheter, säger han.
Han anser vidare att staten bör gå in med ekonomiska medel för att samebyarna ska kunna sköta förvaltningen av jakten och fisket.
– Jag tycker det borde vara ett erbjudande från statens sida med tanke på att den här domen visar att man begått brott mot gällande tillstånd sedan 1993.
Allas har reagerat på uttalanden från jägarkretsar, bland annat Svenska jägareförbundet och Kiruna jakt och fiske, att man inte accepterar domen.
– Det tycks som att man uppmanar vanligt folk att protestera också. Så kan man inte bete sig. Jag tycker det visar på dålig respekt för rättsstaten. Det kan tolkas som stämpling och det är ett allvarligt brott. Företrädarna borde tänka sig för, säger Lars Jon Allas.