Sjöarna Ala Lombolo och Yli Lombolo är populära områden för rekreation och fågelskådning men deras framtid är oklar.
Kring den större av de två, Ala Lombolo, springs det och åks skidor. Det är tydligt markerat att man inte får fiska eller bada i sjön. I bottensedimentet lurar nämligen både kvicksilver i höga halter och troligtvis också oexploderad ammunition.
– Både det att vi ser en avsänkning på grundvattnet och att vi är i området kring deformationslinjen innebär en förhöjd risk att något skulle kunna hända med den här sjön, säger Liselotte Olausson, miljöchef vid LKAB i Kiruna, när hon möter upp vid sjön.
Så länge kvicksilvret ligger fast i sedimenten utgör det ingen större fara. Men grundvattennivån sänks och mycket vatten rinner idag ner från den mindre sjön, Yli Lombolo, i gruvan. Om samma händer med Ala Lombolo riskeras spridning av kvicksilvret.
– Då finns det en risk att det här kvicksilvret metyleras, ändrar kemisk form till en mycket giftigare form som kan komma ut i sjöar och vattendrag och det vore väldigt dåligt.
Sedimenten innehåller mellan 120–200 kg kvicksilver. Försvarets dumpade ammunition i sjön har i omgångar tagits upp. Det finns troligtvis kvar oexploderad ammunition i delar av sjön, i form av granater och sprängdeg. Men inte längre så mycket så det hindrar en sanering.
Vad är utmaningarna?
– Den här ammunitionshistorien har varit väldigt utmanande. Det är inte så lätt att hitta folk som kan sanera ammunition på en sjöbotten. Men nu är det löst. Det har också varit utmanande för det är djupa och lösa sediment med mycket organiskt material, eftersom det gamla avloppsverket skickat ut sitt avfall, säger Liselotte Olausson.
Enligt en tidigare ansvarsutredning har det gått för lång tid för att man ska kunna peka ut en enskild ansvarig part för föroreningarna. Kvicksilvret kommer bland annat från LKAB, en tandläkarmottagning och kommunens gamla avloppsnät.
Samråd kring en metod som kallas sugmuddring pågår. LKAB väntas lämna ansökan senare i år, om att få göra de här åtgärderna. Blir det av så väntas saneringsarbetet pågå under en eller två barmarksperioder. Det avvattnade sedimentet beräknas motsvara 300 - 400 lastbilar med släp, lite beroende på hur man väljer att göra.
Under åren har samtalen varit många. På kommunen är man nöjd över att en sanering av Ala Lombolo kan vara på gång.
– Det här har varit sådant sorgebarn. Frågan har bollats fram och tillbaka. Som lokal tillsynsmyndighet har vi stått ganska maktlösa i det här. Vi tycker det är bra att det tas tag i, att LKAB tar på sig ledartröjan i den här saneringen. Det är toppen, säger Helena Söderlund, miljöchef på Kiruna kommun.
För kommunen är sjöarna viktiga.
– De är centrumnära vattenspeglar och väldigt viktiga för Kirunaborna. Det finns så otroligt lite stadsnära vatten idag. Och det är ett viktigt rekreationsområde.
LKAB har tidigare under arbetet med ansökan om nytt miljötillstånd för Kirunagruvan lyft ett eventuellt behov av att torrlägga sjöarna, i första hand Yli Lombolo.
– Vi har en process med Länsstyrelsen. Vi skulle egentligen vilja omvandla Yli Lombolo för där ser vi en kraftig påverkan av att vatten rinner ner till gruvan och vi pumpar ut vatten till den sjön nu. Det är verkligen konstgjord andning på Yli Lombolo. Det går inte att säga nu vad som kommer att hända med Ala Lombolo men om det skulle bli så att den skulle avsänkas eller försvinna i framtiden, så vill vi att kvicksilvret ska vara borta först, säger Liselott Olausson, miljö- och arbetsmiljöchef vid LKAB.
Det handlar alltså först om att få bort kvicksilvret i Ala Lombolo. Skulle det bli tal om framtida torrläggningar, så blir det diskussion kring kompensationsåtgärder, säger LKAB:s vd.
– Vi försöker göra det bästa möjliga och ser på vad som är absolut nödvändigt för gruvan. Är det så att det är absolut nödvändigt att torrlägga så måste vi göra det och då får man se på vilka framtida kompensationsåtgärder som då måste till. Men vi måste understryka att det här är arbete som pågår, inget är beslutat. Låt saker och ting ha sin gång, säger LKAB:s vd Jan Moström.