Sprickbildningarna i hus som uppstått under de senaste åren är besvärande för boende och verksamheter som också påverkas. Men även för LKAB. Gruvföretaget hade nämligen inte räknat med att sprickorna skulle uppstå i den takt som de gjort.
– Det som har överraskat oss är att hus har börjat spricka på områden där vi vet att det är väldigt små markrörelser och vi inte nått gränsen för miljövillkoret. Det är därför vi blev överraskade. Vi hade inte förväntat oss att det skulle bli sprickor på det sättet. Vi är själva förbryllade, säger Anders Lindberg.
Byggnader har tömts i högre takt och i många fall tidigare än beräknat. Orsaken är ett "gummibandsliknande" fenomen som gör att markskiktet "glider" ned mot gruvområdet.
– När vi bryter ut malmen och skottar ut skopa för skopa, då sjunker marken långsamt ner. Marken som ligger intill, det behöver inte vara marken ovanför där vi bryter, den börjar röra sig i sidled och rör sig som ett gummiband mot gruvan. Det är inte skalven som gör att husen spricker, det är de här markrörelserna.
Sprickbildningarna löper vidare i långsam men bestämd takt genom Kirunas gamla centrum. LKAB har tagit in byggnadsexperter som ska hålla koll och ge förklaring på händelseutvecklingen.
– Vi är experter på gruvbrytning och inte på detta, så vi anlitar experter på hushållfasthet. De hjälper oss med att göra löpande undersökningar och vi gör extra mätningar efter varje större skalv. Vi är trygga med att vi anlitar husexperter som gör mätningarna och som vet hur mycket rörelse ett hus tål, säger Anders Lindberg.
Lindberg betonar att LKAB aldrig bryter malm under hus där folk bor, bara på industriområdet. Miljövillkoret från Mark- och miljödomstolen reglerar också hur mycket marken får röra sig innan den måste göras om och detaljplaneras som industriområde. Men utredningar har visat att det är en viss typ av hus som påverkas lättare av markrörelserna.
– Långa hus som är byggda i betong. Mindre hus och trähus, det är som att de rör sig ovanpå marken och inte påverkas.
Sjukhuset är ett av de drabbade husen. I en av byggnaderna har sprickor uppstått som vi tidigare rapporterat om och LKAB har redan hjälpt regionen med justering av dörrar som kärvade på grund av misspassning.
– Sjukhuset är ett allvarligt exempel. Vi har ett jättestort ansvar för påverkan där. Det är vi som orsakar sprickorna. Det är vi som orsakar att det behöver gå fortare. Vi sitter i förhandlingar med regionen om ersättningen. LKAB kommer att betala ekonomisk ersättning och regionen ska bygga.
– I frågan om var sjukhuset ska ligga så säger vi att det är inte vår fråga. Det är mellan regionen och kommunen. Men med tanke på hur situationen är just nu, med sprickor i framförallt en av byggnaderna på sjukhuset, så förespråkar vi att man tar det alternativ som går fortast.
När måste det vara klart för att det ska funka med händelseutvecklingen från er sida?
– Vi har sagt tidigare att 2028 har varit ett riktmärke för att ha ett nytt sjukhus färdigt. Nu säger vi att det måste bli färdigt före 2028. Vi kan inte säga exakt hur länge det befintliga sjukhuset går att använda. Vi håller på att utreda nu hur länge de påverkade delarna kan användas och vilka åtgärder vi kan sätta in för att förstärka vissa husdelar för att förlänga livslängden.