Så här ser grafitmalmen ut innan den är krossad.
På tisdagen klubbade EU-kommissionen vilka verksamheter som sak ses som en del av "Critical Raw Materials Act". På den listan finns Talgas verksamhet i Vittangi och deras anodfabrik i på Hertsön i Luleå. För LKAB:s del har utvinningen av apatit i Malmberget, den planerade förädlingen till sällsynta jordartsmetaller i Luleå samt malmfyndigheten Per Geijer i Kiruna fått den särskilda statusen. Totalt rör det sig om projekt i 13 EU-länder, däribland sex i Finland.
Enligt Emma Själin, public affairs manager på Talga, tar man emot beskedet med glädje.
– Det är superviktigt och ärofyllt att få den utnämningen. Det visar på att det vi gör är viktigt samtidigt som det är roligt, säger hon.
För Talgas del har man nyligen gått igenom en flerårig miljötillståndsprövning för verksamheten i Nunasvaara. En tillståndsprocess som också överklagats och stoppat igångsättandet av gruvverksamheten dragit ut på tiden.
I framtiden är tanken att den här typen som fått den särskilda projektstatusen ska ha en maxgräns för hur lång tid tillståndsprocesserna får ta. Enligt Niklas Johansson, direktör för public affairs på LKAB, är förhoppningen att det kommer att få en påverkan på tiden för tillståndsprövningar. LKAB befinner sig idag i processen att förhandla fram ett nytt miljötillstånd för gruvverksamheten i Malmberget, där också Hybritprojektet finns inkluderat. I Kiruna har man även lämnat in ansökan om bearbetningskoncession för brytning av Per Geijer-fyndigheten.
Niklas Johansson LKAB
– Det finns ett 27 månaders tak kopplat till dessa projekt sen finns det frågetecken om hur det kommer att fungera med svensk lagstiftning. Nu får vi se hur det kommer att hanteras, men tanken är att det ska leda till effektivare processer. Vi har sett att gruvprojekten tar väldigt lång tid att tillståndspröva, vi kan prata om tio år, säger Niklas Johansson.
LKAB start av prospektering i Per Geijer fyndigheten.
En annan del i att den särskilda projektstatusen för verksamheten är att projekten ska bli erbjudna ett samordnat stöd från EU-kommissionen, medlemsländerna och finansiella institutioner.
Enligt Emma Själin innebär det inte någon direktfinansiering av projekten utan snarare att det ska ses som mer av en spindeln i nätet-funktion som ska underlätta i projekteringen av projekten. Hon säger att det är svårt att avgöra om det kommer leda till att det i framtiden blir lättare att få finansiering för Talgas verksamhet.
– Det är svårt att säga hur andra kommer att titta på vår verksamhet men det är en viss stämpel att det är ett fint projekt som visar att EU värderar det högt. När det kommer till finansieringen så är vi i slutskedet för att få den finansiering vi behöver så det går åt rätt håll, säger hon.
Yttersta vindkraft Markbygden CGN
Beslutet har föregåtts av att det sedan tidigare funnits en diskussion om att Europa är väldigt beroende av vissa typer av kritiska råvaror från framförallt Kina, samtidigt som det pågår ett krig på den europeiska kontinenten.
– Att förbättra självförsörjningsgraden och minska vårt importberoende är prioriterat. Det kommer att stärka Sveriges och EU:s konkurrenskraft, uppger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i ett pressmeddelande.