Tre ballonger fästa med infraljudssensorer som ska sväva på upp till 30 meters höjd ska släppas från Esrange tidigt under torsdagsmorgonen.
Under flygningen ska LKAB Kimit ska producera infraljud genom att utföra ytsprängningar på gruvområdet Mertainen vid Svappavaara. Sensorerna på ballongen ska mäta och kartlägga infraljudet för att se hur det brer ut sig i atmosfären. Utifrån datan ska man kunna räkna ut vindriktningar.
– Infraljud är ljud av så djup bas att man inte kan höra det. Det är en ljudvåg som går i luften, och skulle kunna kännas som en vibration om det är väldigt kraftigt.
– När man har infraljudmätningar från kända källor kan man räkna ut eller i alla fall uppskatta vindhastighet och vindriktning. Ljudet driver med vinden och svänger utifrån hur vinden blåser, säger Johan Kero, forskare vid IRF.
Idag används mestadels markmätningar för att studera infraljud. Man registrerar ofta ljudkällor som exempelvis vindkraftverk och infraljud från vågor där havsströmmar kolliderar.
– Vid gruvbävningen i Kiruna i våras kunde vi förutom att känna skalvet även höra ett lågfrekvent ljud. Då och då kan vi höra meteoroider som förbränns i atmosfären. Registreringarna ger oss en möjlighet att kartlägga saker som händer runtomkring oss, säger Kero.
När en sensor är på 30 kilometers höjd är det en isolerad miljö utan närbelägna källor som stör, och bakgrundsbruset blir väldigt lågt enligt Kero.
– Vi vill jämföra våra markmätningar med infraljudregistreringar från en ballong som driver med vinden. Och se om vissa källor blir tydligare eller om vi tappar andra källor, men vilka signaler det kan vara vet vi inte ännu.
Enligt Kero är intresset för experiment stort från flera håll eftersom man med ballonger kan täcka in ytor där det inte går att ha marksensorer.
– Exempelvis FN har ett markbaserat nät av mätstationer där man lyssnar efter kärnvapenprovsprängningar i luften samt seismometrar i marken för att detektera kärnvapenprovsprängningar under jord som en del av det fredsbevarande arbetet, säger Kero.
Även NASA är intresserade av experimentet eftersom ballonger kan användas för att utforska andra planeter.
– Exempelvis Venus där man vill kartlägga atmosfären med hjälp av ballonger eftersom Venusbävningar och vulkanutbrott ger upphov till infraljud, säger Johan Kero.