Det är första gången som en väljarundersökning har gjorts bland Sametingets väljare. Det som forskarna har tittat på är bland annat områden som mediabevakning, valsystem, politiska skiljelinjer och kön och politik. En av delarna handlar om förtroendet.
– Förtroendet för Sametinget är väldigt lågt, det är bara 16 procent som har uppgett att de har ganska stort eller mycket stort förtroende, säger Ragnhild Nilsson, doktorand vid Stockholms universitet som ligger bakom undersökningen.
Resultatet visar att Sametinget inte har beslutsmakt i just de frågor som väljarna tycker är viktiga, som utbildning, språk, kultur, vård- och omsorg men också naturresurser och förvaltning. Det är frågor som ligger hos staten.
– Väljarnas höga förväntningar kombinerat med en låg möjlighet att leva upp till dem från det folkvalda parlamentets sida gör det ganska naturligt att man får ett lågt förtroende. Det är det som brukar kallas för institutionell vanmakt, säger Ragnhild Nilsson.
Josefina Skerk, vice styrelseordförande i Sametinget, är inte förvånad över det låga förtroendet.
– Jag tänker att det är ett ganska logiskt svar från väljarna att man vill att Sametinget ska ha ett reellt inflytande och att man inte är nöjd med något som till vissa delar liknar en fasad, säger hon.
En konsekvens av väljarnas låga förtroende kan bli lägre valdeltagande, vilket i sin tur påverkar politikernas mandat och hur väl Sametinget speglar den samiska väljarkåren tror Josefina Skerk.
– Det kan naturligtvis också användas av regeringen till att inte öka Sametingets inflytande, säger hon.
Sametingets politiker arbetar för att öka sin makt genom att vara tydliga mot regeringen och komma med bra förslag. Men det största hoppet står ändå till FN.
– En stor del handlar om att uppmärksamma världssamfundet FN och andra parter om hur det faktiskt ser ut i Sverige så att kritiken därifrån kan bli ännu tydligare gentemot den svenska regeringen. Våran egen kritik måste också vara väldigt tydlig och klar tillsammans med förslag på hur vi vill ha det, säger Josefina Skerk.
Väljarundersökningen är gjord av Stockholms universitet och bygger på en enkät som skickades ut till 5000 personer. Svarsfrekvensen var 54 procent. Resultatet har sammanställts i en bok som lanseras under Sametingets plenum i oktober.
maria.unga@nsd.se