Flera av ledamöterna i Sametinget stödjer skrivelsen som Ulf Bergdahl och Per-Gustav Labba skickade till regeringen förra veckan.
De vill bland annat ändra på rennäringslagen så att enskilda renägare inte ska tvingas till medlemskap i samebyar.
- Generellt är det väl så att man måste ändra rennäringslagen i sin helhet. Det är ganska många förändringar man måste göra för att få väl fungerande samebyar. Samebykonstruktionen är väldigt omodern och väldigt gammal och har gjort sitt, säger Håkan Jonsson, partiledare för Jakt-och fiskesamerna.
En framtidsfråga
Han hoppas att det här är en fråga som Sametinget ska jobba med i framtiden.
– Förhoppningen är väl att Sametinget ska ta tag i det här, det är nödvändigt, det tror jag att alla är överens om. Sen har kanske alla olika lösningar på hur man ska lösa det.
Även Per-Mikael Utsi, partiledare för Guovssunásti och styrelseordförande i Sametinget håller med Ulf Bergdahl och Per-Gustav Labba i deras skrivelse.
– Jag stödjer den så tillvida att samebyn inte fungerar i dagsläget, jag har inte satt mig in i det på detaljnivå men jag förstår problematiken att det inkräktar på det enskilda ägandet och det håller jag med om. Däremot är problemet mycket vidare än så, säger han
Han tycker det är bra att problemet lyfts upp till diskussion.
– Vi har ett nästan 50 år gammalt tankesätt som verkligheten har sprungit ifrån och då är sådan här kritik ganska naturlig, säger Per-Mikael Utsi.
Tror på en förändring
Ingrid Inga, partiledare i Samelandspartiet, förstår inte riktigt syftet med skrivelsen.
– Jag förstår inte deras infallsvinkel alls, hur ska besluten när det gäller nyttjandet av den kollektiva betesrätten tas. Jag förstår inte riktigt vad de är ute efter, säger hon.
Hon tror att en förändring av rennäringslagen kan vara bra, till viss del.
– Det finns säkert delar i rennäringslagen som måste ändras, men man måste komma ihåg varför den tillkom, det var ju för att skydda rennäringen, säger Ingrid Inga.