Huggsexa om arbetskraften slår hårt mot skolan i Kiruna

Lärarbristen i Kiruna kan liknas vid den döda kanariefågeln i gruvan. En varning om vad som komma skall i Norrbotten. "Vi lyckas inte heller rekrytera personer som inte är behöriga", säger Emilia Töyrä (S). Men läget ljusnar – med lärarbostäder.

Kirunas arbetsmarknad är så het att man inte behöver skaffa sig studielån för att få ett välbetalt jobb, enligt Emilia Töyrä som själv började arbeta efter gymnasiet.

Kirunas arbetsmarknad är så het att man inte behöver skaffa sig studielån för att få ett välbetalt jobb, enligt Emilia Töyrä som själv började arbeta efter gymnasiet.

Foto: Maria Unga

Kiruna2023-08-28 05:00

Förr kunde gruvarbetarna ha med sig en kanariefågel ner i mörkret. När den föll ner död var det dags att ta sig ut. Nu kan Kiruna vara kanariefågeln och Norrbotten gruvan, i en tid av enorma industrisatsningar där nya städer byggs och gamla slukas av jorden.

Vid årsskiftet var vi 249 177 norrbottningar, men det talas om att det behövs 100 000 till för att täcka behovet av arbetskraft i framtiden. I Kiruna syns det som mest, enligt kultur- och utbildningsnämndens ordförande Emilia Töyrä (S). När höstterminen startade i onsdags var elva lärartjänster inte tillsatta.

– Vi lyckas inte heller rekrytera personer som inte är behöriga för att det rent generellt är brist på människor i arbetsför ålder. Nu har det blivit ett ganska markant problem också hos näringslivet så det är verkligen en huggsexa mellan arbetsgivarna om de personer som finns tillgängliga på arbetsmarknaden, säger hon.

Hur allvarligt är läget för skolan?

– Det är jätteallvarligt för det betyder att de lärare som finns måste göra ännu mer i ett läge där lärarna och fackförbunden tydligt säger att det här inte går så mycket längre. Vi kan garantera en likvärdig utbildning för eleverna i Kirunas skolor, men det är inte hållbart.

Hon ser flera skäl till att det blivit så här, till exempel att det inte utbildas några lärare i Kiruna. Men främst att gruvstaden i snart 15 års tid haft en "lokal högkonjunktur" som gjort att Kirunaborna inte behöver flytta och ta studielån för att få ett välbetalt jobb.

– Det har varit låg arbetslöshet och många som går ut gymnasiet eller går ut nian har lärt sig att man inte behöver studera för att få jobb. Industrin lockar så klart, säger Emilia Töyrä, som själv började jobba efter gymnasiet och insåg att det var ganska smidigt.

En ljusning är dock att kommunen fått tillgång till ett 50-tal rivningskontrakt som inte ska utrymmas förrän om sju år.

– Vi kommer att kunna erbjuda bostäder till de som vill flytta upp och jobba inom kommunens verksamheter oavsett om det är skolan, omsorgen eller någon annanstans där vi har brist, säger Emilia Töyrä.

Legitimerade lärare är prioriterade, liksom gymnasieelever och studenter på Rymdcampus. Men bostäderna tros bara ge tillfälligt andrum och fler åtgärder måste till för att öka antalet lärare – i hela landet.

– Jag ser att man från Finland börjar söka personal från Sverige för att de börjar hamna i samma sits. Det här är ett problem för Kiruna nu, men jag tror att det om inte alltför länge blir ett lika stort problem i övriga länet och Sverige, säger Emilia Töyrä.

En möjlighet är att förlägga en lärarutbildning i Kiruna. Ett antal lärosäten har "räckt upp handen", enligt Töyrä. Men än är inget klart.

– Rent krasst är vi i en ganska akut situation så det som går att göra på kort sikt är att se till att det finns bostäder för de som kan flytta upp, men också att marknadsföra Kiruna som en attraktiv kommun att bo i. Där tänker jag inte bara på politiken utan alla medborgare har ett ansvar för hur man pratar om kommunen.

Nämnden föreslår ett utbildningskontrakt för personer i skolan och förskolan som saknar legitimation. De kan få möjlighet att vara tjänstlediga med ersättning från kommunen medan de studerar.

– Om jag hade fått ett sånt erbjudande hade jag varit väldigt nöjd, säger Emilia Töyrä.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!