I dag är det Internationella kvinnodagen och den ska förstås uppmärksammas. Frågan om jämställdheten är ständigt närvarande för dem som har på sig de rätta glasögonen. Genusglasögonen.
Vi får varsitt par av Mona Blom när vi pratat klart. Ja, det är en brosch, inga riktiga brillor. Broschen kommer från hennes tid i länsstyrelsens jämställdhetsdelegation.
Vi träffas i kulturens hus på den lilla hyllan längst upp, Mona Blom, 71, är styrelseordförande i Luleå energi, Sara Edström, 44, konstnär, Jenny Samuelsson, 37, bibliotekschef och Anna Jonsson, 37, klubbchef i Northland basket.
Ämnet är klart, jämställdhet.
De modiga drabbas
Det första ämnet som spontant dyker upp är näthatet, eller för att tala klartext, kvinnohatet på sociala medier.
- Det drabbar kvinnor som sticker ut det minsta lilla eller bara syns lite för mycket. Det behöver inte ens handla om feminism men de får enormt kraftiga reaktioner. Det handlar inte om näthat, utan om kvinnohat, på nätet blir det bara enklare att kommunicera. Ofta är hatet extremt sexualiserat. Hur ser det ut i en hjärna där det kommer sådant ur? säger Sara Edström.
Hon tror att det är det blottlägger vissa mäns kvinnosyn.
- Det kan vara en kvinna som bara pratar lite för mycket och då anses hon gapig och trycks ner. Vi lär oss redan som små flickor vad som belönas och inte. Skämten och hoten, de är delar av samma sak, säger Edström.
- Även om det varit mycket om näthatet i medierna tycker jag inte att man har lyft frågan till ett feministsikt perspektiv. Det finns ett för stort motstånd att skriva om feminismen nu, säger Jenny Samuelsson.
En politisk fråga
Kvinnorna talar om en känsla av motvind i jämställdhetsfrågan. Att uppfattningen att jämställdheten redan uppnåtts är del i det. Mona Blom har med sin erfarenhet ett långt perspektiv på jämställdhetsfrågan är en politisk fråga.
- Jämställdhetslagen som kom 2005 är helt suverän och tar med alla aspekter från våld till arbete och utbildning. Det jämställdhetsindex som arbetades fram gav möjlighet för kommuner att se hur de låg till. Jämställdheten blev inte längre bara åsikter, och man kunde visa på exempelvis att kvinnor hade svårare att få träningstider och fick de sämre tiderna. Nu har det blivit åsikter igen. När jämställdheten infogades i diskrimineringsfrågan försvann den. Jämställdheten är ett strukturellt problem och då måste man jobba med strukturerna.
- Man måste analysera det djupare. På ytan kan det verka som om det är jämställt, vi har lagar som ska hindra orättvisor och kvinnor får komma till tals. Samtidigt finns få kvinnor i bolagsstyrelser och kvinnor har högre utbildning men får sämre jobb, säger Samuelsson.
- Förr fanns väl identifierade fiender, men nu vet man inte var det finns längre, säger Blom
- Känslan av motstånd hänger ihop med att samhället har blivit allt mer individualiserat. Men ser kanske inte nyttan av att göra saker tillsammans, säger hon.
- Frågan är vem som vill göra det. Om kvinnor själva tar upp det så kan det verka som gnäll. Vi är så upplärda på att vi ska sköta oss själva numera, säger Sara Edström.
"Ett enormt kliv"
En fråga som ofta kommer upp i jämställdhetsdebatten är om föräldraförsäkringen ska delas lika mellan föräldrarna. Sara Edström tycker att det ska vara så.
- Om lagstiftningen bestämmer att man ska dela på föräldrapenningen skulle alla veta att det var så. Det skulle vara betydelsefullt för kvinnors möjlighet att få jobb, arbetsgivaren behöver inte fundera på om hon kommer att vara hemma mycket med barnen. Det här skulle ge barnen manliga förebilder och jämställdheten skulle ta ett enormt kliv, säger hon.
Jenny Samuelsson är av en annan uppfattning.
- Jag är emot att man lagstiftar om delad föräldrapenning. Det är så viktigt att den som är hemma med barnen ser poängen med det, det måste vara ens eget val att vilja det. Det viktiga är att det blir bra för barnet, om en man som egentligen inte vill det måste vara hemma blir det inte bra, säger hon.
- När vi fick barn 1974 så arbetade jag och min man tillsammans med likvärdiga arbetsuppgifter på samma ställe. Vi delade föräldraledigheten som var på sju månader. Men då fick mannen ta semester istället för föräldraledigt. Vår chef som satt i ett annat hus gick till min man och ifrågasatte om han verkligen skulle vara hemma, han fick ju ingen semester. I efterhand har vi förstått hur viktigt det var för ansvarsfördelningen hemma att dela på barnledigheten. Det har varit väldigt betydelsefullt för vårt liv, säger Blom
- Det är ju också så att en del kvinnor vill vara hemma. Det beror på vilket jobb du har. Själv har jag inte gillat att vara föräldraledig och inte kunnat styra min tid. Även om det är fantastiskt att vara med barnen.
Feminist - en självklarhet
Alla kvinnorna betecknar sig som feminister.
- För att jag tror på alla människors lika värde och lika lön för lika arbete, säger Jonsson
- Det finns ett förtryck och en ojämlikhet i samhället. Därför behövs också en feministisk kamp, säger Samuelsson.
- De som säger att de inte är feminister har bara missuppfattat vad det betyder. Det handlar om att man ser ett system och en struktur och hur vi talar med barnen. Både kvinnor och män styrs av den struktur som vi förs in i. Med jämställdhet kommer alla till sin rätt. Vi är lurade att tro att de låga kvinnolönerna beror på att enskilda kvinnor är dåliga på att löneförhandla, säger Edström.
Hårdare kamp inom idrotten
Kvinnor i idrottens värld får kämpa mer än männen och det handlar mycket om pengar.
- Ska man bedriva elitidrott måste man ha pengar. Det är helt okej för killar att vara proffs, men inte för tjejer. De ska spela basket på full tid, det vill säga, träna 20 timmar i veckan, spela matcher och resa till dem och de tjänar i genomsnitt 7 500 kronor. De måste jobb eller pluggar vid sidan, säger Anna Jonsson.
Hon lyfter fram att detta också ger fördelar.
- De har en annan begreppsvärld än de som endast idrottar och har ett liv vid sidan av sporten. De träffar vanligt folk och får en annan bredd som gynnar dem som människor. De blir inte heller bara bedömda för hur de klarar basketen utan andra saker också. Vårt mål ar att spelarna bara ska behöva jobba halvtid, säger Jonsson.
Vilka är de viktigaste jämställdhetsfrågorna?
- Arbete så att man kan försörja sig själv, då blir man inte utsatt, det är grundläggande. Det finns en stor och växande fråga och det är de kvinnliga pensionärerna där det inte ens räcker att ha arbetat hela livet för att få en pension att leva på. De har tjänat för lite, säger Blom.
- Alla ska få komma till sin rätt oavsett om man följer normen eller inte. Jag reagerar på att man i skolan förutsätter att alla är heterosexuella. Det måste vara så enormt frustreranden att växa upp som homosexuell, säger Edström.
- Barnen ska få växa upp och vara vem de vill utan att begränsas, säger Samuelsson
- Lika lön för lika arbete, säger Jonsson.
Vad är hoppet för jämställdheten i framtiden?
- Man ska inte tro att det är någon kvick fix. Det är som demokratin, det måste ständigt återerövras. Det är positivt är att kvinnor kommer in på många områden som har varit stängda. Men tyvärr sker inte det motsatta, säger Blom.
- Jag hoppas att kvinnliga elitidrottare ska har förutsättningar att kunna bli så bra som möjligt. Få den träningen, uppladdningen och återhämtningen som behövs för att kunna satsa på sin idrott. Sveriges basket nia rankat nio tänk om tjejerna skulle ah samma förutsättningar som killarna. Vilken ranking skulle vi ha då?, säger Jonsson
- Våga säga ifrån om man hör något vid fikaborden som man reagerar på, ifrågasätta i vardagen och vara solidariska mot varandra, säger Edström.
- Jag tror att det allt mer blir klassfråga. Det kommer att gå bra för många kvinnor. Men klyftorna kommer att öka och många kvinnor kommer fortsatt vara utsatta.
- Forskning är räddningen. Med hjälp av statistik och kunskap gick vi framåt, innan var det bara tyckande, säger Blom.
- Det finns otroligt mycket genusforskning men den har varit hatad och förlöjligad. Det visar nog att man är något på spåret, säger Edström
- Det finns stort motstånd i den akademiska världen mot genusforskningen. Förståelse kring makt och förtryck är viktig i genusforskningen. Krafter vill trycka ner det den forskningen kommer fram till. Genusforskning arbetar ofta med kvalitativa metoder. Det är ganska svårt att bevisa att det finns ett förtryck, orättvisor, eller att kvinnor anses vara mindre värda än män. Det är saker man måste resonera sig till och det är inte gångbart. Forskning från medicinen vill bevisa könsskillnader istället för att visa att de är socialt konstruerade är det medierna lyfter fram. Det motarbetar genusforskningen, säger Samuelsson.
- Men löneskillnaderna mellan män och kvinnor går i alla fall inte att bortse ifrån, säger Blom.