Skilda vÀrldar prÀglar kommunens grundskolor. De socioekonomiska förutsÀttningarna varierar stort, samtidigt som elevresultat och lÀrarbehörighet slÀpar efter pÄ utsatta skolor (Se grafik lÀngst ned i artikeln).
Ăver hĂ€lften av lĂ€rarna anser att LuleĂ„s skolor Ă€r segregerade, enligt vĂ„r enkĂ€t.
Detta samtidigt som kommunen efterstrÀvar en likvÀrdig undervisning för alla elever.
Hertsöskolan befinner sig i mitten av det socioekonomiska spektrat â sĂ„vĂ€l svenska medelklassbarn som elever av utlĂ€ndsk hĂ€rkomst och/eller med lĂ„gutbildade förĂ€ldrar Ă„terfinns hĂ€r.
MellanstadielÀraren Anna-Karin Adamsson började pÄ skolan efter en flytt frÄn Malmö, dÀr hon hade jobbat pÄ förortsskolor i 15 Är.
â Jag sökte mig hit för att jag inte ville jobba i en homogen skolmiljö. Styrkan med Hertsöskolan Ă€r mixen bĂ„de vad gĂ€ller etnicitet och förĂ€ldrars utbildningsbakgrund. Det ger mig och eleverna sĂ„ mycket mer.
LÀngs vÀggarna vid rektorsexpeditionen ses flaggor frÄn vÀrldens alla hörn. UngefÀr var femte elev har svenska som andrasprÄk.
â Vi har omkring 24 nationaliteter. Men vi har inte en segregerad skola â tvĂ€rtom en skola med mĂ„ngfald. Det eleverna möter hĂ€r Ă€r hur Sverige ser ut i övrigt ocksĂ„, sĂ€ger Gunilla Lundström, rektor pĂ„ Hertsöskolan 4-6.
â NĂ€r vi pratar om exempelvis religioner har jag elever med olika erfarenheter som kan lĂ€ra oss mer, sĂ€ger Anna-Karin Adamsson.
Samtidigt Àr andelen elever med A-E i alla Àmnen betydligt lÀgre hÀr Àn pÄ socioekonomiskt mer priviligerade skolor.
Men det Àr inte frÀmst elever med invandrarbakgrund som hÄller nere betygen, utan barnens övriga hemförhÄllanden.
â Flera "svenska" elever har minst lika stora svĂ„righeter. MĂ„nga har det inte enkelt ekonomiskt. Om man oroar sig över mat pĂ„ bordet hemma, Ă€r man inte alltid "up to date". Mycket mer skolmat gĂ„r Ă„t pĂ„ mĂ„ndagar, sĂ€ger Gunilla Lundström.
â Vi mĂ€rker av psykisk ohĂ€lsa, missbruk och arbetslöshet. Vissa elever kanske inte fĂ„r rĂ€tt stöd hemifrĂ„n, nĂ„gra vĂ„rdnadshavare Ă€r svĂ„ra att fĂ„ till skolan pĂ„ samtal, sĂ€ger Anna-Karin Adamsson.
â Men merparten av eleverna hos oss har Ă€ndĂ„ bra hemförhĂ„llanden, sĂ€ger rektorn.
Ăven om elevresultaten emellanĂ„t sjunker ska noteras att Hertsöskolan har Norrlands enda spetsutbildning i matematik. Enligt rektorn Ă€r ocksĂ„ lĂ€rarbehörigheten hög just nu, trots att siffror frĂ„n 2018 visar att den lĂ„g under genomsnittet.
â SvĂ„rt att rekrytera vid pensionsavgĂ„ngar och nĂ€r personal Ă€r förĂ€ldralediga, men överlag trivs lĂ€rarna hĂ€r. Jag vill ge dem högre lön, sĂ€ger Gunilla Lundström.
â RosengĂ„rdsskolan i Malmö lockade med det, sĂ€ger Anna-Karin Adamsson.
Hon vill berömma sina kollegor.
â I skolor som har det tyngre upplever jag att samarbetet mellan lĂ€rarna fungerar bĂ€ttre. Vi tar hjĂ€lp av varandra nĂ€r man har en "skitdag".
â Vi uppnĂ„r kanske inte alltid resultaten â men vi ger eleverna sjĂ€lvkĂ€nsla. Alla hĂ€r Ă€r vĂ€rda lika mycket, sĂ€ger Hertsöskolans rektor.
En mil utanför stan ligger MĂ„ttsundsskolan f-6, med 75 elever som alla har svensk bakgrund och â i nio fall av tio â akademikerförĂ€ldrar.
Mentorn Angelika Alman bor sjÀlv med familjen i MÄttsund och har jobbat i omgÄngar pÄ skolan sedan tidiga 2000-talet.
Men hon har ocksÄ erfarenhet frÄn mer socioekonomiskt utsatta skolor.
â Tidigare var jag pĂ„ Porsöskolan, före det pĂ„ Tuna- och BorgmĂ€staren, sĂ„ jag har sett skolor med helt andra förutsĂ€ttningar.
Och skillnaderna Àr stora, menar hon.
â Jag behöver inte göra samma elevanpassningar som pĂ„ Porsöskolan, dĂ€r mĂ„nga inte har svenska sprĂ„ket med sig. Mycket undervisning dĂ€r skedde pĂ„ mer grundlĂ€ggande nivĂ„.
LÀrarnas arbetsbelastning ser ocksÄ olika ut pÄ skolorna.
â PĂ„ Porsön kunde jag inte jobba heltid, dĂ„ jag har en reumatisk sjukdom. Men hĂ€r kan jag jobba 100 procent. Det sĂ€ger en hel del.
LikasÄ mÀrks förÀldrarnas utbildningsnivÄ tydligt i MÄttsund.
â De flesta barnen hĂ€r Ă€r studiemotiverade. I en akademikerfamilj Ă€r du mer van vid att ta till dig kunskap i skriven form, sĂ€ger Angelika.
â Det handlar lika mycket om vad man samtalar om vid middagsbordet med barnen. FörĂ€ldrars utbildningsbakgrund har stor betydelse för elevresultaten, sĂ€ger Lotta Jonsson, rektor pĂ„ MĂ„ttsundsskolan.
Samtidigt tycker de att LuleÄs skolor borde bli mer integrerade.
â Eftersom vi inte möter elever och förĂ€ldrar med annan bakgrund, hur ska eleverna dĂ„ förhĂ„lla sig till olika samhĂ€llsfenomen? En utmaning, sĂ€ger rektorn.
DÀrför har lÀrarna en viktig uppgift med att prata om olikheter och mÄngkultur.
â Vi möter det i olika lĂ€romedel, hur familjer lever pĂ„ olika sĂ€tt. Vi tittar pĂ„ Lilla Aktuellt, tar hjĂ€lp av Newsreel Easy och följer utvecklingen, sĂ€ger Angelika.
BÄda Àr överens om att LuleÄ inte har en likvÀrdig skola i dag, sÄ Àven vad gÀller lÀrarnas belastning.
Men de Àr tvekar om att lÀrarlönen borde vara högre pÄ skolor som Àr mer utsatta socioekonomiskt.
â Lönen Ă€r inte viktigast, men lĂ€rare pĂ„ Hertsöskolan ska inte behöva göra mer jobb Ă€n vad jag gör pĂ„ MĂ„ttsundsskolan. Det borde finnas andra funktioner vad gĂ€ller rasterna exempelvis. Vi lĂ€rare ska syssla med undervisning och utveckla kunskaper, sĂ€ger Angelika Alman pĂ„ MĂ„ttsundsskolan.