Den hÀr dagen Àr vÀdergudarna pÄ rÀtt humör. Snön vrÀker bokstavligen pÄ Ormberget. Nina Lintzén ska strax posera i nysnö inför fotografen, men först vÀntar ett antal frÄgor.
Hur blir man snöforskare?
â Allt började med att jag fick möjlighet att studera hur man kan bygga i snö Ă„t Ice Hotels rĂ€kning. i dag Ă€r ett forskningsomrĂ„de pĂ„ frammarsch. Inom LTU:s snöakademi fĂ„r vi in mĂ„nga förfrĂ„gningar frĂ„n biltestbranschen, skidindustrin, men ocksĂ„ frĂ„n företag inom vinterturism.
Hur mÄnga snöforskare finns det i Sverige?
â Det finns flera som forskar kring snö eller kallt klimat. PĂ„ LuleĂ„ tekniska universitet Ă€r vi tvĂ„. Det Ă€r jag och Johan Casselgren, men det finns sĂ€kert nĂ„gon fler vars forskning till viss del innehĂ„ller kopplingar till snö eller kallt klimat.
Hur ser snöforskningen ut i ett internationellt perspektiv?
â De första vetenskapliga artiklarna kom redan pĂ„ 1940-talet. I början var forskningen kopplad till laviner. Ăven om frĂ„gestĂ€llningarna blivit fler handlar det fortfarande om ett litet forskningsomrĂ„de. I dag sker forskningen i Japan, USA och förstĂ„s pĂ„ lavininstitutet i Davos.
Vad Àr din inriktning?
â Det handlar om snöns egenskaper, om att klassificera snö. Jag har ocksĂ„ titta pĂ„ hur man kan lagra snö pĂ„ effektivaste sĂ€tt.
Varför behöver vi lÀra oss att lagra snö?
â I vinter har flera sportanlĂ€ggningar varit helt utan snö. I Vasaloppet fick arrangörerna anvĂ€nda större delen av sitt snölager. Snölagring behövs för att kunna förlĂ€nga sĂ€songen och ge vintersportsanlĂ€ggningar en möjlighet att sĂ€kerstĂ€lla nĂ€r de kan öppna för sĂ€songen.
MÄnga kÀnner igen dig frÄn vÄra sportsidor. KÀnner du till nÄgon annan elitskidÄkare som lyckats skriva en doktoravhandling under sin idrottskarriÀr?
â Jag har en kollega i Ăstersund, Erik Melin Söderström, som Ă„kte in pĂ„ 63 plats i Vasaloppet i Ă„r. Han har inte tagit nĂ„gon doktorexamen â Ă€n. För min del har det varit ett bra jobb att kombinera med skidĂ„kning.
Var det inte svÄrt att kombinera tvÄ sÄ tidskrÀvande aktiviteter?
â Ett tag försökte jag att arbeta pĂ„ heltid, men mitt schema blev fullt frĂ„n fem pĂ„ morgonen till tolv pĂ„ natten. Det höll i nĂ„gra Ă„r, men det fanns inte tid till Ă„terhĂ€mtning. DĂ„ valde jag att gĂ„ ned pĂ„ deltid för att fĂ„ ihop livspusslet.
Hur kom det sig att du startade en elitsatsning först i vuxen Älder?
â Som barn tĂ€vlade jag pĂ„ skidor, men mer pĂ„ ett lustfullt sĂ€tt. 2000 stĂ€llde jag upp för första gĂ„ngen i Vasaloppet, mest för att följa med min pappa och min bror. Det blev en mĂ€ktig upplevelse. Det dröjde nĂ„got Ă„r innan jag satte igĂ„ng att trĂ€na pĂ„ allvar. Ărligt talat, det fanns inte mycket annat att göra i Sandviken.
Varför blev det lÄnglopp?
â Jag tĂ€vlade ocksĂ„ i traditionella distanser, men var inte lika framgĂ„ngsrik. Ju lĂ€ngre loppen blev, desto bĂ€ttre gick det. UthĂ„llighet och stakning har alltid varit min styrka.
Hemligheten bakom framgÄngarna pÄstÄs vara att du Àr rÀtt kass pÄ att valla. StÀmmer det?
â Jag har aldrig lĂ€rt mig att valla. I början ringde jag till pappa och försökte beskriva hur snön sĂ„g ut. Det kan inte ha varit lĂ€tt för honom. Sedan insĂ„g jag att jag stakade genom hela loppet - oavsett om jag hade klister under skidorna. Jag slutade med fĂ€stvalla och upptĂ€ckte att om jag bara höll mig till stakningen var jag var snabbare Ă€ven i kuperade banor.
Blev du nÄgot av en nydanare?
â Jag började staka innan det blev populĂ€rt. I dag Ă„ker alla utan fĂ€stvalla. Jag tror att eftersom jag började sĂ„ sent med skidĂ„kningen hade jag alltid lite sĂ€mre syreupptagning jĂ€mfört med konkurrenter. Det kompenserade jag genom att utveckla min stakteknik.
Vad Àr du mest stolt över?
â Kanske Ă€r det nĂ€r jag vann Nordenskiöldsloppet för tre Ă„r sedan. Jag hade trĂ€nat hela Ă„ret med det hĂ€r loppet som mitt mĂ„l, vilket jag ocksĂ„ sa i en tidningsintervju. Jag satte stor press pĂ„ mig sjĂ€lv. Det var nervöst i starten, men det gick vĂ€gen. Jag Ă€r ocksĂ„ glad över att jag vann förra Ă„ret, trots jag inte förberett mig optimalt utan tog beslut om att Ă„ka dagen innan.
Efter en tid pÄ Cernlaboratoriet i Schweiz och i Sandvikskoncernen valde du att ÄtervÀnde till Norrbotten. Hur kom det sig?
â Mina kollegor pĂ„ Sandvik sĂ„g en annons i Ny teknik. De sade att tjĂ€nsten som doktorand i snöforskning pĂ„ LTU borde vara som klippt och skuren för mig. De visste att jag lĂ€ngtade hem.
Vad handlade din doktorsavhandling om?
â Om snöns olika egenskaper. Jag kan vĂ€l erkĂ€nna att det delvis spĂ„rade ut för att jag kom in pĂ„ forskningen hur skidor bör se ut för att glida sĂ„ bra som möjligt.
Ăr dagens skidor optimala?
â Nej, det Ă€r de inte. Varje skidtillverkare bedriver sin egen forskning. Mina bĂ€sta skidor Ă€r inte alls i nivĂ„ med dagens skidor. Det Ă€r stor skillnad, speciellt i Ă„kningen uppför. De nya skidorna Ă€r lite lösare framtill för man vill inte att de ska ploga i snön nĂ€r man gĂ„r upp pĂ„ tĂ„ under stakningen.
Varför kan snöforskning bli viktig i framtiden?
â Snön Ă€r en unik rĂ„vara. Det ser vi inte minst den hĂ€r vintern. Snö kommer att bli Ă€n mer eftertraktat bĂ„de inom nĂ€ringslivet och bland turismföretag.
BerÀtta om konferensen Frozen.
â Vartannat Ă„r brukar LTU arrangera en konferens om snö och is. Jag hade hand om arrangemanget och min kollega Erik Melin Söderström skulle ha hĂ„llit ett föredrag om vĂ„r gemensamma forskning. TyvĂ€rr fick konferensen stĂ€llas in pĂ„ grund av spridningen av coronaviruset. Det var synd för vi hade ocksĂ„ hoppats att fĂ„ högstadie- och gymnasieungdomar intresserade av Ă€mnet.
Inom snöakademin har ni haft lÄnggÄngna kontakter med det svenska skidlandslaget. Varför sprack samarbetet?
â Det sprack inte. Det handlade mer om att jag tog ut min förĂ€ldraledighet. Vi har inte tillrĂ€ckligt med resurser för att klara av alla förfrĂ„gningar som kommer in, men samarbetet med skidlandslaget kommer vi att ta upp till vĂ„ren igen.
Var du nÀra att stÀlla upp i skid-SM i Är?
â Jag övervĂ€gde lĂ€nge att Ă„ka. Jag Ă€lskar att tĂ€vla, Ă€ven nĂ€r jag riskerar att hamna i slutet av resultatlistan. Den hĂ€r gĂ„ngen har jag inte kunnat förbereda mig pĂ„ det sĂ€tt som jag hade önskat. Det kanske var lika bra...
Vad Àr ditt nya mÄl i livet?
â Det Ă€r att fortsĂ€tta med skidĂ„kningen, men pĂ„ en annan nivĂ„. HĂ€romdagen tittade jag faktiskt pĂ„ nĂ€r man kan anmĂ€la sig till Vasaloppet. Det gör det roligare att trĂ€na. NĂ€sta Ă„r ska jag Ă„ka Vasaloppet och Tjejvasan. En topp-20 -placering kĂ€nns som en rimlig mĂ„lsĂ€ttning.