Fackförbundet Lärarnas riksförbund presenterade i veckan en omfattande grundskolerankning, där alla landets kommuner jämfördes (se faktaruta).
Läs mer: Jokkmokk är sämst i klassen
Läs mer: Överkalix i rikstoppen
Medan Jokkmokk tillhörde de som var absolut sämst i klassen (plats 279), hamnade även residensstaden Luleå långt ned i bottenskiktet – med den totala placeringen 231 av landets 290 kommuner.
Allra sämst är Luleå i kategorin Lärarlöner (plats 240), något som skolchef Maarit Enbuske är väl medveten om.
– Vi har gjort lönesatsningar i flera år, men tydligen i mindre utsträckning än andra kommuner.
Enbuske menar att Luleå främst ska jämföras med övriga kommuner i Femkanten, och då ligger lönenivån på ett genomsnitt, medan storstadsregioner som Stockholm har andra nivåer.
– Konkurrensen om lärarna är mycket högre där, vilket driver upp lönerna mycket mer.
Hon menar att lönesättningen är direkt avhängig av de politiska besluten i kommunen.
– Vi vill helst betala mer än i grannkommunerna och att lärarna prioriteras mer, så att vi blir mer konkurrenskraftiga.
Samtidigt påminner hon om allt kärvare ekonomiska läget i Luleå, där samtliga förvaltningar dras med tvåprocentiga sparbeting och skolförvaltningen förväntas effektivisera med över 100 miljoner kronor fram till 2022.
– Om vi riskerar att tappa ytterligare 80 miljoner i skatteutjämningssystemet, kan det bli ännu svårare att höja lärarlönerna, säger Enbuske.
Även elevresultaten är riktigt dåliga för Luleås del, med placeringen 218 av landets 290 kommuner, när elevernas meritvärden i årskurs 9 jämfördes tillsammans med andra variabler.
– Vi har utmaningar att ta tag i, när det gäller undervisningens kvalitet, det kollegiala utbytet och nätverken för förstelärarna. Det är också stora skillnader i resultaten mellan skolorna, säger Louice Stridsman, grundskolechef.
Den utsatta situationen för lärarna i klassrummen påverkar också kvaliteten i skolan. Tidigare uppmärksammade vi exempelvis mellanstadieläraren Theresa Palo på Ängskolan, som valde att lämna yrket delvis på grund av att hon kände sig helt utelämnad på lektionerna.
Läs mer: Hotet mot skolorna: Lärare slutar i protest
– Jag sitter som ensam lärare med barn med läs- och skrivsvårigheter, ADHD, autism och andra sociala problem. Vad gör skolan? undrar föräldrarna. Vi gör allt vi kan, men det räcker inte.
Skolchefen medger att den dåliga arbetsmiljön går ut över elevresultaten.
– Vi jobbar för att testa andra yrkeskategorier i skolan, som lärarassistenter och socialpedagoger. Socialpedagogerna är värdefulla i konfliktlösning och annat som tar alltför mycket tid för lärarna i dag.
Lika illavarslande är att lärarbehörigheten i Luleå har försämrats och bidrar till den låga placeringen i totalrankningen. I fjol sjönk andelen behöriga inom grundskolan med närmare fem procentenheter, ned till 81 procent, och noterbart är att nedläggningshotade Vitåskolan har allra sämst behörighet (48,2 procent, se faktaruta).
Läs mer: "Håller på att sabba skolan"
– 2015 var vi uppe i 88 procent, en rejäl nedgång efter det. Oroväckande, inte minst då 30 procent av våra lärare går i pension fram till 2025. Pensionsavgångarna är det stora bekymret, säger Maarit Enbuske.
– Till det hör att de lärare som kommer in i yrket inte har samma kompetensbredd som de som går i pension, säger Louice Stridsman.
Skolförvaltningen arbetar därför intensivt för att öka attraktiviteten för läraryrket, bland annat gentemot Luleå tekniska universitet.
– I andra kommuner kan lärarstudenter få anställning på halvtid och därigenom finansiera studierna. Tyvärr har vi inte fått gehör hos LTU ännu, säger Enbuske.
Samtidigt pågår den hätska debatten om de sex skolnedläggningarna för fullt, med överklagandeprocess och folkomröstningsinitiativ hos upprörda föräldrar och bybor.
– Ärligt talat är jag orolig kring en folkomröstning, om det innebär att alla beslut i Framtidens skola stoppas och att inga effektiviseringar gällande lokalerna kan genomföras. Då får vi väldigt svårt att bedriva en skola med bra kvalitet, säger Maarit Enbuske.
Hur påverkar skoldebatten den fortsatta rekryteringen av behöriga lärare i Luleå?
– Det har negativ påverkan, vilket känns trist. Debatten om skolan är inte så nyanserad och frågorna kan inte diskuteras i enkla termer, utan blir känslomässiga. Tyvär är risken stor att det blir svårare för oss att locka lärare, säger Luleås skolchef.