Maja Lundgren, Unni Drougge och Lars Norén har gjort det. Men inte ens Noréns tegelsten på 1 700 sidor satte punkt för den självbiografiska trenden i svensk skönlitteratur. I höst kommer ytterligare ett antal böcker där liv och litteratur blir ett.
- När till och med PO Enquist skriver självbiografiskt, då måste kulmen vara nådd. Det är en person som man aldrig trodde skulle skriva en självbiografisk bok, säger Daniel Sjölin, programledare på SVTs Babel.
I boken Ett annat liv som kommer i september berättar PO Enquist om "den faderlöse lärarinnpajken från Hjoggböles" väg till författarskapet. Han får sällskap på den självbiografiska parnassen av bland andra Carl Johan De Geer som färgstarkt och dråpligt beskriver sitt konstnärsliv i boken Jakten mot nollpunkten och Bodil Malmsten som nu skrivit sin sista bok från Finistère.

Relationsdramat är fortsatt stort i höst, men Johanna Ögren på bokbloggen Bokhora, tycker sig märka en ny trend i den svenska bokutgivningen. Nu är det de känsliga männens tur att gråta ut. Jon Jefferson Klingberg, Dan Josefsson och Bob Hansson är några svenska författare som skriver om kärlek, relationer och rädsla för närhet.
- Den svenske mannen verkar göra upp med sin relationsfobi. Jag tror att trenden kommer sig av att vi kommit en bit i jämställdheten och då börjar männen famla lite i sin mansroll. Förut har det varit mycket enklare att vara man i en relation men nu är det inte lika enkelt längre, säger hon.
En oväntad minitrend är skönlitterära böcker som utspelas i krigets skugga. Lotta Lotass, Johanne Hildebrandt och Charlotte Cerps är några av de författare som valt krigszoner som bakgrund till sina berättelser.
Deckargenren fortsätter att svälla även om bokförlagen försökt maximera försäljningen genom att flytta över en stor del av utgivningen till sommaren. Liza Marklund ger i höst ut den åttonde delen i Annika Bengtzon-serien, Johan Theorin följer upp sin uppmärksammade debut med en ny öländsk mysrysare och DNs politiske redaktör Niklas Ekdal provar lyckan som som deckarförfattare.

När förlagen jagar nya storsäljare får annat stryka på foten. Lasse Winkler, chefredaktör på branschtidningen Svensk Bokhandel pekar på att det numera främst är de mindre förlagen som vågar satsa på översatt kvalitetslitteratur.
- Du har ett antal förlag som Brombergs, Alfabeta, Kabusa och Atlas som hela tiden söker kvalitet. Visst söker de också breda titlar och storsäljare, men det är liksom undantaget. Där de flesta går mot svenskt så översätter de fortfarande böcker, säger han.
Det är alltså ingen slump att en av höstens hetast emotsedda översättningar, Jonathan Littells De välvilliga kommer ut på "lilla" Brombergs.
- Det är de små förlagen som bär upp översättningen och introduktionen av utländsk kvalitetslitteratur. Annars översätts allt mindre kvalitetslitteratur, risken är att utgivningen blir väldigt provinsiell. Hade inte småförlagen funnits hade det varit fara å färde, säger Daniel Sjölin.