Jag gick till ett av Luleås alla apotek efter lunch i går för att fråga efter sjösjukepiller.

- Vi har de här, sade receptarien och visade på piller, tuggummin och armband.

- Funkar de på en politiker i fritidsnämnden? frågade jag.

- Jo, sade hon och log.

Jag var nära att köpa några paket och dela ut till nämnden. Vore jag ledamot i den skulle jag nog behöva något mot symptomen på sjösjuka. Trötthet, nedstämdhet, illamående och yrsel borde vara helt normala följder av de skakiga turerna runt upphandlingen av skärgårdstrafiken.

Det här börjar stavas kalabalik.


Allt började med NSD:s avslöjande dagarna innan julafton. Politikerna i kommunfullmäktige fördes bakom ljuset då man fattade beslut om tilläggsanslagen till skärgårdstrafiken. Beslutsunderlaget från tjänstemännen var felaktigt. I politikernas underlag talade man om en anbudstid på tre plus två år. Men i det underlag som gått ut till entreprenörerna var tiden sex plus två år.

Brändögruppen, som vunnit upphandlingen, fick besked om att allting var tvunget att göras om.

Så skedde - med resultatet att Brändögruppen förlorade den stora delen av trafiken till företaget L-Line.

- Vi hoppas just nu att kommunen inte gjort bort sig igen, sade Brändögruppens vd Göran Widén i en kommentar till NSD.


De där orden har med facit i hand fått en profetisk innebörd.

För nu har Brändögruppen tagit fram en inspektionsrapport från Transportstyrelsen som ska visa att L-Lines fartyg M/S Eskil inte motsvarar kraven i upphandlingen. Rapporten listar elva brister som måste åtgärdas innan Eskil får bedriva trafik i så kallat D-område, alltså det som krävs för att köra skärgårdstrafik i Luleå.

Allt detta är inlämnat för prövning hos förvaltningsrätten.

För Luleå kommun, som upphandlar varor och tjänster för 1,2 miljarder varje år, ser det förstås inte bra ut. Även om inköpschefen Jerry Öhman i går via telefon försäkrade att kommunens hantering av upphandlingar är professionell. Få vill överpröva upphandlingar, och det är sällan rätten anser att kommunen gjort fel.


Jag saknar juridisk kunskap i skärgårdsärendet, och har inga stalltips på hur förvaltningsrätten kommer att döma.

Men föreställ dig att Brändögruppen får rätt, och att rätten kräver att upphandlingen ska göras om - igen.

Då blir det ett nytt beslut, som i sin tur kan överklagas. Tanken svindlar.


Förra sommaren tog vi turbåten till Kluntarna och sov i kommunal stuga. Det var soligt. Vi bastade i Kråkskärsviken och såg en svart huggorm. Det var fint - och det följde kommunens vision om att fler ska besöka skärgården.

Jag hoppas att alla Luleåbor får möjlighet att ta sig till öarna i år också. Men jag vågar inte vara säker - vem vet om trafiken hinner komma igång enligt plan?

Tur att isvägarna till Hindersön och Storbrändön har öppnats.

För oss som inte har egen båt gäller det att passa på att njuta av skärgården under vintern.