Malmgruvan i Kaunisvaara återuppstår. Vid onsdagens pressträff berättade representanter från nybildade Kaunis iron – tidigare Abecede AB – att produktionsstart planeras till den 1 juli 2018.

Läs mer: Live: Pressträff om Pajalagruvan

S-veteranen Anders Sundström, förre näringsministern och Piteås tidigare kommunalråd, har verkat bakom kulisserna ända sedan Northland resources konkursade och blir nu styrelseordförande för gruvbolaget.

– Jag har lagt flera tusen timmar på detta, många kvällar och helger då jag har försökt att hitta lösningar, säger han till Norrbottens Media efter presskonferensen.

Redan 2013 – under sin tid som Folksams ordförande – gick Anders Sundström in i ett konsortium med bland andra Metso och Peab för att rädda gruvprojektet, genom att satsa drygt 20 miljoner kronor av försäkringstagarnas pengar.

– Vi utgick från att malmpriset skulle stanna på cirka 100 dollar men det fortsatte att rasa till under 50 dollar. Tajmingen var väldigt jobbig då.

Trots motgångarna var han övertygad om att gruvbrytning i Kaunisvaara skulle bli aktuellt igen – vilket nu blir verklighet.

Han pekar på flera avgörande faktorer – däribland Northlands svidande konkurs och Abecedes lönsamma förvärv på 100 miljoner kronor.

– Totalt plöjde bolaget ned tio miljarder kronor i verksamheten, gigantiska investeringar som vi tog över för motsvarande en procent. En av de största nedskrivningarna som har gjorts.

– Förutsättningarna för gruvdrift i Kaunisvaara har aldrig varit bättre än nu. Det är nästan som att vi har fått detta i arv, säger förre LKAB-direktören Per-Erik Lindvall, nu styrelseledamot i Kaunis iron.

Kombinerat med en gynnsam marknad för Kaunisvaaras 69-procentiga magnetitmalm övertygades ett 60-tal investerare att gå in i gruvprojektet (se faktaruta).

– Vi fick ihop 540 miljoner kronor, hittade ett gäng framgångsrika och duktiga entreprenörer som kan finansiera detta utan skuld.

Att finansmannen och Pitebon Staffan Persson är enda investorn med rötter i Norrbotten beklagas delvis av Sundström.

– Jag hade gärna sett fler härifrån, det finns ett antal framgångsrika entreprenörer i Norrbotten. Men jag kan inte tvinga någon till detta. Och kapitalet är koncentrerat till storstäderna.

Även skärpta miljökrav har gynnat malmprodukten, menar Sundström.

– Minskade koldioxidutsläpp och bättre stålkvalitet, innebär att man får allt bättre betalt för vår malm. Bara att se på bokslutet för LKAB, med samma produkt, så förstår ni.

Totalt skapas 300-350 jobb, merparten som entreprenad, medan Kaunis iron anställer "ett 30-tal" inom bolagsstaben.

– Makroekonomin kan bli elak igen, då måste vi kunna stänga ner verksamheten tillfälligt. Därför vill vi ha partners som också jobbar på entreprenad mot LKAB, Boliden och andra gruvbolag.

Sundström vill dock tona ned risken för en "fly in-fly out"-effekt för kommunen.

– En utmaning som Pajala står inför, att locka fler att bo där. Och jag är övertygad om att det finns en fyndighet att leva på, förutsatt att vår affärsmodell är riktig.

Enligt Per-Erik Lindvall har bolaget redan kundförfrågningar som överstiger den totala kapaciteten i gruvan – två miljoner ton slig (järnmalmskoncentrat) årligen. Anders Sundström bekräftar det men vill ännu inte precisera vilka kunderna är.

– De finns i både Europa och Asien, ungefär samma som Northland resources hade, och de gillade produkten väldigt mycket. Så kunderna är inte bekymret, säger Anders Sundström.