– Gränsen passerades redan 2014. Utvecklingen är fullständigt oacceptabel, säger Erica Ohlsson, ordförande i Vårdförbundet Norrbotten.
Bara under 2015 ökade övertidskostnaden med elva miljoner, motsvarande fem procent. Av de yrkesgrupper som är knutna till Vårdförbundet hör operationssjuksköterskorna i Gällivare och röntgensjuksköterskorna i Kalix till de som har mest övertid.
– I Kalix ligger man på över 200 timmar per år i snitt på grund av beredskapen och arbete under beredskap. Även i Gällivare består övertiden till stor del av schemalagd beredskap med arbete under beredskapen, som går utanför ordinarie arbetstid, säger Erica Ohlsson.
Att landstinget systematiskt lägger ut övertid på jour och beredskap är något som facket tagit strid mot.
– Vi har en pågående tvist med landstinget från 2014 som slutat i oenighet och gått till central nivå. Vi kräver ett skadestånd på 3,5 miljoner. Det är något liknande som gäller för 2015 också. Under 2016 hoppas vi att arbetsgivaren tar bättre ansvar för medlemmarnas hälsa och samhällets kostnader i landstinget.
Erica Ohlsson anser att landstinget missbrukar sina befogenheter.
– Att myndigheterna har rätt att lägga ut beredskap på övertid är något som är tänkt att användas vid särskilda händelser, säg en storm.
Samtidigt som den totala övertiden ökar minskar dock trycket på jour och beredskap eftersom landstinget tagit in mer hyrpersonal. 2015 minskade antalet timmar för jour och beredskap med tolv procent, enligt landstingets statistik.
Landstinget slog "all time high" med hyrkostnader för personal på 254 miljoner för 2015. Men även övertiden kostar stora pengar. Kvalificerad övertid är 240 procent av ordinarie lön.
Ulrika Sundquist, HR-direktör vid landstinget, uppger att det finns flera olika orsaker till att övertiden för personalen har ökat.
– Vi är inne i vårt största generationsskifte någonsin och att ersätta erfarna medarbetare med nyanställda påverkar bilden med övertid. Sedan har vi många vakanser och för att klara av att hålla vårdplatser öppna måste vi använda övertid. I somras lyckades vi inte anställa alla vikarier vi behövde och då blev det mycket övertid.
Facket menar att landstinget personalbrist till stor del är självförvållad.
– Många sjuksköterskor väljer att gå till bemanningsföretag eftersom landstinget tänker kortsiktigt. I stället för att gå på minimibemanning, som gör allting sårbart, så borde man gå på normalbemanning. Lönen är viktig, men det handlar också om trivsel och arbetsförhållanden. Nu sliter man ut personalen och riskerar att vården blir farlig, säger Ohlsson.
När Vårdförbundets medlemstidning Vårdfokus granskade ingångslöner för sjuksköterskor förra sommaren låg dock Norrbottens landsting i topp i Sverige.
– Det är naturligtvis inget vi eftersträvar, att ha ett stort övertidsuttag. Det är olyckligt och vi jobbar hårt på att hitta andra lösningar, säger Ulrika Sundquist.
Trots att övertidskostnaderna ökar stort tycker Johnny Åström, som sitter i landstingsstyrelsen för Norrbottens sjukvårdsparti, att siffrorna ser ut att vara i lägsta laget.
– Den uppfattning jag får när jag talar med syrror och enhetschefer är att det borde kosta ännu mer. Det är enorm personalbrist. De som flyttade sin semester utanför semesterperioden förra sommaren fick ju drygt 30 000 kronor extra, exempelvis. Det är en känsla jag har, att allting inte redovisas. Men jag kan inte bevisa det, säger han.
Att det skulle vara några felaktigheter på landstingets uppgifter förnekar Ulrika Sundquist bestämt.
– Uppgifterna kommer direkt från landstingets HR-system och är korrekta.