Plogen i backen. Bilden av snöröjningen i Luleå har ett par år på nacken.
Antalet felanmälningar under samma period förra vintern var dock 35 procent fler, uppger kommunen.
– Det ser bättre ut i år. Det beror till stor del på att vi lyssnat på medborgarna och plogar bostadsgatorna oftare, säger Patrik Ruumensaari, gatuchef.
NSD:s granskning gäller perioden 1/11 2024 till 28/2 2025. Det handlar om en rad olika klagomål:
- Oplogade vägar och gång/cykelvägar (G/C).
- Villavägar där det lämnats mycket snö.
- Vägar och korsningar där snöhögar skymmer sikten.
- Plogvallar som hindrar passage.
- Djupa spår och slask på vägar och G/C-vägar somfrusit och inte hyvlats i tid.
- Isiga vägar och G/C-vägar, passager, busshållplatser, parkeringar och andra platser som inte sandats i tid.
- Övriga fel. Exempelvis översvämning, skador som orsakats eller att snö dumpats på fel ställe.
Flest felanmälningar kommer från centrala stan, Gammelstad och Hertsön. Samtidigt finns det områden där snöröjningen uppfattats som bra, Lerbäcken och Kronanbacken, exempelvis.
Patrik Ruumensaari anser att snöröjningen fungerat i det stora hela.
– Det mest positiva är att vi fixat bostadsgatorna utan extra resurser. Det jag är mindre nöjd med är tajmingen i plogningen av priovägar och gång/cykelvägar. Där har det hamnat snö på g/c-vägarna och de har plogats betydligt senare. Det behöver vi göra bättre.
"Där har vi utmaningar." Patrik Ruumensaari bekräftar att snöröjningen hade en besvärlig period då flera vägar under en längre tid inte skrapades, och det var djupa hjulspår och isigt.
800 felanmälningar, det låter mycket?
– Jo, men det finns många Luleåbor också. Det är en normal nivå. Och allt som anmäls är inte fel. 60-70 anmälningar om plogvallar... Vi tar inte bort plogvallar, det är väl känt. Det är en resursfråga.
Patrik Ruumensaari tittar närmare på sammanställningen. Nästan 180 klagomål på dålig plogning.
– Sedan jag började 2005 har vi missat plogningen en handfull gånger. Man måste ha rimliga förväntningar. Vi kan inte ploga allt samtidigt och vi kan inte ploga innan snön kommit.
Cirka 130 klagomål gäller bristfällig plogning av G/C-vägar. En cyklist som vill vara anonym har mejlat:
"Cyklar året runt och gjort så i 30 år. Har varit varierande vintrar och före genom åren. Min upplevelse är att plogning funkat OK men skrapning vid töväder är en katastrof samt grusning. Otroligt spårigt på många cykelbanor".
– Vi har samma höga prio av G/C-vägar som alltid. Men jag har viss förståelse för att det upplevts som sämre. Ett problem är när det snöar från tidig morgon, som det gjort ofta i vinter. Då hinner vi inte få undan allt innan morgonrusningen. Vissa dagar har vi till och med tvingats ta två varv.
Av felanmälningar framgår att många villavägar upplevs som trånga och trafikfarliga i Gammelstad. Bilar kan inte mötas och sikten är skymd. Folk ifrågasätter även om räddningstjänsten godkänt bredden på vägarna.
– Jag håller inte med om den kritiken. Vi har samma entreprenör sedan 2021 i Gammelstad. Gatorna håller fyra meters bredd. Och räddningstjänsten har aldrig hört av sig till oss, säger Ruumensaari.
Det framgår också att det tog lång tid i slutet av januari och början av februari innan vägar skrapades. Rutvik, Björkskatan, Arcusvägen, Uddebovägen och Persön/Sundom verkar ha varit utsatta i vinter när det gäller spåriga och farliga vägar. Kommentar?
– Det stämmer att det var en period som var besvärlig. Vi hade utkallningar på natten, och snöfall som fortsatte hela dagen. Då körs snön fast innan vi hinner få bort den, och sen kommer nästa snöfall. Då blir det mycket snö på vägarna, och djupa spår när det sedan blir blida. Där har vi haft utmaningar och det måste vi skruva på till ett annat år. Generellt väljer vi de vägar med mest trafik först.
Patrik Ruumensaari uppger att kommunen har fyra produktionsledare som regelbundet utför tillsyn över det jobb som BDX gör.
Kritiker säger att vägarna haft så mycket packad snö att trottoarkanten inte synts och att det varit decimeterdjupa spår i flera veckor. Hur kan det ta så lång tid att skrapa?
– Normalt är att det ska ta upp till en vecka. Men om man inte hunnit färdigt innan nästa snöfall kommer så tvingas man prioritera om och ta andra vägar. Det är en resursfråga. Men visst, det ska inte vara trafikfarligt.
Hur genomför ni tillsyn, så att ni säkrar så att entreprenörerna utför arbetet på rätt sätt?
– Vi har fyra produktionsledare som ansvarar för olika delar av staden. De har ungefär tio mil vägar var och gör regelbundet inspektionsrundor där eventuella brister registreras digitalt. Det tar de sedan vidare till entreprenören. Deras ansvarsområden är även kopplade till felanmälningar, där vi säkrar att anmälningarna hanteras och följs upp.
Notviksvägen på Mjölkudden skrapas en morgon i mitten av mars. De senaste veckorna har varit relativt lugna och snöröjningen har hunnit jobba ikapp med underhållet.