Den här verkligheten fick offentlighetens ljus på sig när rättegången mot den misstänkte 18-åringen ställdes inför rätta. Kammaråklagare Ulrika Schönbeck presenterade bevisning i detta tema i form av konversationer på nätet.
En av dessa visade att den misstänkte haft en skuld till en person. En annan, att han beställt heroin och var i behov av pengar.
Schönbeck pekade också på tre vittnen som hördes under rättegången. Tre personer som arbetat med 18-åringen och som pekade ut honom som gärningsman.
– Jag känner mig väldigt säker. Direkt jag såg filmen började jag må dåligt och jag kände mig paff. Jag blev väldigt chockad, sa en av dem.
– Jag är 1000 procent säker, sa en annan.
– Det är han, sa den tredje.
När 18-åringen hördes förnekade han brott.
– Jag har egentligen ingenting att säga, för jag har inte varit där.
Han förklarade också, på fråga från åklagaren, att han inte mindes var han befann sig den aktuella kvällen.
Att han hade en skuld vid den här tidpunkten, medgav han.
– Jag var skyldig 100 kronor.
Är det riktigt att du beställde narkotika av en person?
– Ja, det stämmer.
Däremot hade 18-åringen ingen som helst förståelse för åklagarens brottspåstående.
– Jag har varit här i tre år och väntar på ett beslut från Migrationsverket. Varför skulle jag förstöra allt och hamna i fängelse?
Den unga kassörskan, som rånades den där augustikvällen, gav en skakande redogörelse av händelserna.
Under hela förhöret hade flickan svårt att hålla tillbaka tårarna.
– Först trodde jag att det var en kompis som skojade med mig. Men sedan kände jag att greppet var för hårt. Jag ser då att han har en kniv som han trycker mot min sida, sa hon.