– Vi tror oss veta att den första tiden i livet är väldigt viktig när det gäller immunsystemet. Därför börjar vi följa barnen redan i fosterstadiet, säger Anna Sandin, överläkare i Sunderbyn, lektor vid Umeå universitet och huvudansvarig för studien.
Den unika studien ska ge svar på vilka faktorer som påverkar immunsystemet, och exakt vad som går fel när immunsystemet orsakar att man utvecklar allergi.
– Vi kommer att studera arv, kost och andra miljöfaktorer under graviditet och spädbarnsår, men också följa barnens hälsa och hur immunsystemet utvecklas under barndomen, säger Anna Sandin.
Kostråd under graviditeten, förlossning och graviditetslängd är högintressanta faktorer. Andra exempel: Vilka råd får mammorna i primärvården? Hur gör föräldrarna när de introducerar ny mat?
– Vi vet exempelvis att planerat kejsarsnitt ger större risk för att barnet utvecklar allergi, astma, diabetes och barnfetma. Vi vet också att kostråden varierat över tid. Just nu får mammorna i stort sett inte äta någonting, säger Liselott Andersson, överläkare och lektor vid Umeå universitet.
Barnens utveckling ska exempelvis följas med pricktester och prover på blod, saliv, kiss och bajs. Även blodprov på föräldrar ska tas, liksom prov på moderkakan och fostervattnet.
Den unika studien är ett samarbete mellan Sunderby sjukhus, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Chalmers. Den har startat i januari och genomförs under två år.
Studien riktar även in sig på typ 1-diabetes och glutenintolerans.
– Vi hoppas att många vill vara med. Vi behöver 2000 familjer för att få tillförlitlig statistik. De flesta blivande föräldrar vars barn förlöses vid Sunderby sjukhus får erbjudande om att delta, säger Anna Sandin.
Agnes Wold, professor vid Göteborgs universitet, är också engagerad. Hon har 15 års erfarenhet av forskning kring allergi, exempelvis från Florastudien, som visade att barn på lantgårdar sällan blir allergiska och att barn kan utveckla allergi av överdriven hygien.
– Förr i tiden födde mammorna sina barn i hyddor i en miljö som var allt annan än ren och då fanns inga allergier. Nu ska barnen skyddas mot allting. Men exakt vad i immunsystemet är det som går fel? Om den här studien lyckas blir den en tillgång i hela världen i decennier, säger Agnes Wold.
Luleåtjejen Moa Berglund, 19, har varit glutenallergiker hela livet.
– De upptäckte det när jag var ungefär ett halvår gammal och fick mannagrynsgröt första gången. Jag blev röd över hela kroppen utom en liten fläck på huvudet.
Hon är allergisk mot proteinet i mjöl, vilket är en svår variant.
– Jag får andnöd och utslag över hela kroppen. Det tar ungefär 40 minuter innan reaktionen kommer men sedan måste jag snabbt få medicin, annars är det gonatt. Därför har jag alltid adrenalinsprutor och tabletter med mig.
Hennes glutenallergi har påverkat livet för hela familjen.
– Mitt bröd har funnits i en speciell låda i frysen och vi har alltid fått vara extra uppmärksamma. Jag har läst på allting jag stoppat i mig, och vi har frågat typ 17 gånger när vi ätit på restaurang, för att vara riktigt säkra. Men det har gått bra. Jag har ett jättebra liv. Jag är helt frisk, har kunnat träna idrott och i skolan har det inte varit några problem.
Moa Berglund välkomnar Sunderby sjukhus stora satsning.
– Det är ju jättebra. Ju mer man vet och desto fler som får kunskapen, desto tryggare kan man leva som allergiker.