André Edlund, 21 år, har varit intresserad av matlagning så länge han kan minnas.
– Jag började laga mat med farsan när jag var liten, vi körde en liten hemmakrog, berättar han.
Han märkte snart att han fick uppskattning för det, att folk tyckte det var gott.
Att han skulle gå restaurang- och livsmedelsprogrammet i gymnasiet var självklart. Där lärde han sig grunderna, men sedan utvecklades han också mycket på de praktikplatser han hade.
– Jag gick ner till Hemmagastronomi och frågade om jag fick praktiksera och sedan började jag jobba extra där.
I tvåan och trean på gymnasiet for han till Stockholm och praktiserade på två välrenommerade restauranger.
På Lilla ego i Stockholm träffade han Jimmi Eriksson som han nyligen var och tävlade i VM Globalchef med.
– Redan då tyckte vi det var väldigt kul att jobba tillsammans.
Idag arbetar André Edlund på Tegelbacken och bor i Stockholm.
VM Globalchef är en individuell internationell kocktävling. Det är 70 tävlande länder, men bara ett fåtal kvalificerar sig till finalen som i år ägde rum i Kuala Lumpur. Där fick deltagarna laga en fyrarättersmiddag till en panel bestående av tolv domare.
Alla skulle använda samma ingredienser: störkaviar, fruktpuré, norsk hälleflundra, tre detaljer från kalv – kalvrygg, kalvlägg och kalvtunga – samt choklad och te.
De fick ett halvår i förväg reda på vilka ingredienser som gällde, så de hade chansen att förbereda sig.
– Vi skapade rätterna tillsammans och satsade mycket på att det skulle kännas nylagat med känsla.
Det var lite nervöst innan, erkänner han, men de bestämde sig för att låtsas som att det var en vanlig kväll på krogen och ett bord med tolv gäster. Sedan gick det bra.
Till och med så bra så att de vann hela tävlingen.
– Det är många duktiga som är med, då det var en otrolig känsla.
Vad är dina styrkor som kock?
– Jag tror att jag är ganska bra på mycket och ganska jämn. Jag är också smaksäker och organiserad och använder mycket känsla i matlagningen. Sedan är jag ganska snabb på att hacka lök också. Eller jag börjar bli det i alla fall, säger han och skrattar.
Just nu är han i Luleå på en veckas semester. På stående fot lovar han att bjuda sina föräldrar på middag. Vad det blir?
– Något grillat förmodligen i den här värmen.
I höst ska han tävla igen – med juniorlandslaget i Luxemburg.