Hans spontana reaktion är att det är "egendomligt" att det dröjde till klockan 16 på måndagen innan bärgningsarbetet kom igång på urspårningsplatsen i Grötingen, norr om Bräcke.
- Nu ska allt först dokumenteras, tidigare började man röja direkt. Dokumentationen används sedan för att komma fram till vad som orsakat urspårningen och vem som måste betala skadorna. När SJ hade hand om allt fanns inget intresse att dokumentera och utreda betalningsansvar, säger Dennis Lövgren.
Under ett dygn beräknas röjningen pågå, sedan väntar reparation av spåret. Fyra kontaktledningsstolpar, 1 700 sliprar och en växel måste bytas.
Normal trafik på måndag
Trafikverkets prognos är att provisorisk trafik kan komma igång från fredag klockan 16 och i normal omfattning först på måndag.
Ska det ta så många arbetsdagar att få igång trafiken efter en urspårning?
- Det är 1 500 färre som jobbar i spåret och de som finns kvar är uppdelade på många företag. Stordriftsfördelen är borta. Inträffar en stor olycka så är det ett företag som inte har mera än den egna personalen, säger Dennis Lövgren.
Ingen katastrofberedskap
Under SJ-tiden fanns katastrofberedskap, stora rälsgående katastrofkranar och hjälpvagnar med bärgningsutrustning, bland annat i Boden.
- Det finns ingen sådan beredskap inom Trafikverket och jag betvivlar att det finns bland banentreprenörerna, säger Dennis Lövgren.