– Det har varit tre roliga år och det känns jätteskönt att jag går ut nu och redan har ett jobb på frisersalongen där jag har gjort min praktik, säger hon.
Kollegan på jobbet har arbetat med hennes hår i två timmar tidigare på dagen.
– Vi har kört lite femtiotalsinspirerade vågor här i luggen och jag är supernöjd. Det känns lite roligt att ha något annorlunda, säger Mathilda Strand.
Själv har hon i sin tur stylat pojkvännen Rasmus Björklund som hon anländer tillsammans med till balen.
– Skomakarens barn brukar det ju heta. De som är närmast får vänta längst. Men idag måste han ju få håret fixat, säger hon.
– Men min frisyr tog inte två timmar att göra – men jag är jättenöjd ändå, säger Rasmus Björklund och skrattar.
Själv har han inte bestämt sig för vad han ska bli ännu.
– Jag ändrar mig varje dag. Ena dagen ska jag bli tandläkare, andra dagen ska jag starta företag, sedan ska jag bli ingenjör.
De båda har varit ett par hela gymnasietiden och ända sedan nian på Björkskataskolan.
– Det känns som att vi var så här små när vi blev tillsammans, säger Rasmus Björklund och måttar med handen.
Tror ni att ni fortfarande kommer vara tillsammans om tio år till?
– Det får hoppas, säger han och flickvännen instämmer.
Det var ingen tveksamhet om vem ni skulle gå på bal med i kväll då?– Nej, det var klappat och klart sedan länge tillbaka, säger Mathilda Strand.
Tovah Parnes som har gått teknikprogrammet har på sig en klänning som sticker ut litegrann jämfört med övriga kreationer i Stadsparken denna kväll.
– Det är mitt gymnasiearbete. Det är en balkjol som har fem lager, en diameter på 1,5 meter och 240 lysdioder som ändrar färg från gult till rött över hela kjolen, berättar hon.
Hon har alltid tyckt om att hålla på med led-lampor och alltid önskat sig en balklänning med stor kjol.
– Att kombinera det och göra det som gymnasiearbete kändes därför naturligt.
Enbart själva kjolen tog 80 timmar att sy, men med korsetten och allt annat uppskattar hon att hon har lagt ner 130 timmar.
Vad fick du för betyg?
– På gymnasiearbetet kan man tyvärr bara få ett E. Men min lärare sa att hon tyckte väldigt mycket om den.
Teknik är ju inget man normalt förknippar med klänningar, men hur tänker du runt teknik, kan man använda det till vad som helst?
– Ja, jag tycker definitivt att man kan använda teknik till så mycket mer. Och det är när man kommer till den här "så-mycket-mer-delen" som det blir roligt, säger Tovah Parnes som gärna skulle vilja jobba med lysdioder i kläder i framtiden.
Tovah Parnes pappa är professor i datateknik på LTU. Hon förnekar inte att det kan ha påverkat hennes gymnasieval.
– Det var ju en inspiration att växa upp med mycket teknik hemma, men sedan har teknikintresset vuxit fram hos mig själv.
Pappa Peter Parnes är stolt över sin dotter som nu går ut gymnasiet.
– Det är klart man är stolt – det är ett viktigt steg i livet. Och sedan är det ju kul att man gör en bal och en grej av det hela.
Vad tyckte du om att hon valde att gå teknikprogrammet?
– Det var väl inte helt oväntat, säger han leende.