Barngruppernas storlek i förskolan engagerar och har varit en het fråga i årtionden. Nu har nya riktmärken i syfte att minska barngruppernas storlek presenterats. För barn mellan ett och tre år är riktmärket sex till tolv i barngruppen, för barn mellan fyra och fem år, grupper på max 15 barn.
Att Skolverket går ut med riktmärken är positivt tycker Annica Backman, verksamhetschef för förskolan i Luleå kommun.
– Det finns forskning kring barns anknytning som, framför allt för små barn, visar att de inte ska ha så många kontakter. Barn mår väl och deras lärande gynnas när barngrupperna är mindre.
Men Backman har synpunkter.
– Viljan att minska barngrupperna är logisk och bra. Problemet är att staten inte samtidigt med riktmärken skickar resurser som gör det möjligt för kommunerna att leva upp till dem. Jag tror inte att det finns en enda kommun i Sverige klarar att omsätta de här riktmärkena i praktisk handling, säger hon.
I Luleå är grunden att en förskoleavdening får resurser för tre pedagoger per 17 heltidsbarn. Förskolorna har ofta fler barn inskrivna än antalet platser. Det beror på att de bara får en halva resursen för barn till föräldralediga.
NSD har gått igenom alla förskoleavdelningarna i Luleå kommun. Snittet är just nu 17,4 barn per avdelning, mitten av vårterminen är den tid kommunen har flest antal inskrivna barn. På flera förskolor håller man ner antalet barn i grupper med små barn, men ofta på bekostnad av gruppstorleken för de äldre barnen.
Staten går in med ett riktat bidrag till förskolor som minskar barngrupperna för små barn. Det ligger på 30 000 kronor per minskad plats. I Luleå kostar en förskoleplats 153 000 kronor per år. Det innebär att om en förskola minskar en plats får de en femtedel av den verkliga kostnaden för det. Cirka 120 000 kronor måste förskolan plocka fram från annat håll.
I Luleå kommun är det fem förskolor som fått bidraget.
För att minska barngrupperna krävs resurser, säger Backman. Att genomföra Skolverkets rekommendationer skulle innebära att kommunen skulle behöva går in med ökade resurser på 40 procent.
Något som verkar avlägset.
Förskolan i Luleå kostar nämligen mer än i jämförbara kommuner och har effektiviseringskrav på sig, i klartext, förskolan måste spara. Redan har antalet stängningsdagar ökats, men det räcker inte. Lärmiljöerna för hörselskadade och språkstörningar tas bort, bland annat för att effektivisera, men också för att forskning numera inte stödjer att man skiljer ut barn på det sättet, de ska inkluderas i ”vanlig” verksamhet.
En förändring som ska genomföras är att minska ambitionerna för ob-verksamheten, ”nattis”.
– Från hösten kommer den att organiseras som pedagogiskt omsorg och där ska barnskötare arbeta, säger Backman.
I sparkraven ligger också att små förskolor ska bort och ersättas av större. Enligt Backman är större enheter mer kostnadseffektiva.
Är du nöjd med hur gruppstorlekarna ser ut i kommunen?
– Naturligtvis önskar jag att vi skulle kunna göra grupperna mindre. Samtidigt har Luleå har ett genomsnitt på barngrupperna som är lägre jämfört med andra kommuner.