De svenska livsmedelsproducenterna har en mardrömslik sommar bakom sig, med den extrema torka som bland annat fick nödslakt som följd.
Extrema väderförhållanden kommer med klimatförändringarna – och med en planet som fortsätter att värmas upp gäller det att förbereda sig för att till exempel torka och översvämningar kan bli vanligare i framtiden. Därför kommer landsbygdsminister Sven-Erik Bucht uppdra Jordbruksverket att göra en analys av situationen. Om han är minister även efter valet kommer han att ge sig ut på en resa i Sverige för att träffa berörda och intresserade och ta del av idéer.
– Hur ska vi göra nästa gång vi får en torka? Vi måste ha med det här i vår livsmedelsstrategi. De här åtgärderna kan man inte bara sitta i Stockholm och utforma, man måste vara ute i landet, säger Sven-Erik Bucht i samband med ett besök på ett kött- och charkföretag i Luleå.
Att rusta för klimatförändringar ser Bucht som nödvändigt för att klara av att öka livsmedelsproduktionen och förbättra Sveriges självförsörjandegrad. Den har sjunkit drastiskt sedan EU-inträdet och är i dagsläget under 50 procent.
– Ambitionen är att bli ett betydligt större livsmedelsland. Det är också för att skapa jobb, inte minst på landsbygden.
Samtidigt är köttproduktion en klimatbov med stora utsläpp. Men Bucht och Socialdemokraterna har ingen politik för att minska produktionen och konsumtionen av kött.
– Jag har absolut ingenting för att man ska minska sin köttkonsumtion. Vill man göra något för klimatet är det bra att minska den utländska köttkonsumtionen och i stället köpa svenskt.
Men även svenskt kött släpper ut mycket.– Ja, men köttproduktion har en annan viktig del och det är den biologiska mångfalden. Många växter är helt beroende av betande djur. Tittar man på Norrbotten har vi mycket mark där man inte kan odla spannmål och då är nötproduktionen väldigt bra, för djuren kan omvandla gräs till mat som du och jag kan äta. Så det finns många fördelar med det här.
Bucht nämner Sverigemärkningen som ett viktigt steg för att få fler att välja svenskt kött, liksom förändringarna i lagen om offentlig upphandling som gör det möjligt att ställa kvalitetskrav. Nu vill han att även restauranger ska redovisa råvarornas ursprung.
– Men de tvekar och vi har sagt att vi måste lagstifta.
Men konsumenterna måste räkna med att svenskt kött även i framtiden är dyrare än utländskt.
– Sverige kommer aldrig vara ett lågprisland, för vi har mycket högre kvalitet. Vi ska inte ha ambitionen att slåss med det billiga och ohälsosamma.
Även Miljöpartiet har som främsta fokus att det kött som säljs ska vara svenskt, snarare än att drastiskt minska den totala köttkonsumtionen.
– Vi tycker att man i skolan och det offentliga inte bara måste ha kött, utan också mycket mer vegetariskt och fisk. Det är bra ur alla aspekter. Sedan är det upp till privatpersoner vad de vill äta, säger MP:s distriktsordförande Annika Eriksson.
MP vill också öka den svenska självförsörjandegraden. Någon generell köttskatt är inte aktuell.
– Vi har förslag om att man ska beskatta "fulkött", där man har pumpat in antibiotika. Det ska man beskatta. Då premieras de regler vi har i Sverige för djurhållning och att vi inte ska använda antibiotika.