Hon blickar ut över den vik som givit henne, hennes barn och nu barnbarnens liv guldkant. Bockholmsviken, 15 minuter ut med bÄt frÄn BergnÀset och ungefÀr fem minuter frÄn LuleÄ hamn. Det Àr sÄ pass nÀra att man ser hamnens blÄ kranar frÄn Carina Bergdahls gula stuga, men ÀndÄ sÄ lÄngt ifrÄn.
â DĂ€r, ett par hundra meter ut och de stugor som Ă€r dĂ€r innanför, dĂ€r för man dialog med stugĂ€gare om bullerskydd, kompensation och eventuell inlösen. Vi, hĂ€r ute som ocksĂ„ kommer fĂ„ höga bullernivĂ„er med nya kajen pĂ„ 1400 meter rakt framför oss, uppslammning i viken och svĂ„rt fĂ„ vĂ„ra stugor sĂ„lda, oss pratar de inte ens med.
De 14 stugÀgarna i Bockholmsviken ligger alltsÄ inte inom det omrÄde som hamnens utredare menar berörs nog mycket av det buller som framtida hamnverksamhet kommer skapa nÀr hamnen Àr fullt utbyggd Är 2030. DÄ ska LuleÄ bli Sveriges andra största hamnstad och kunna ta emot fyra gÄnger fler bÄtar Àn idag.
â VĂ„r tĂ„lmodighet har varit enorm, men nu börjar den tryta. Det var ett vackert stilla lĂ€ge hĂ€r nĂ€r min svĂ€rfar köpte stugan 1972. Men sedan blev det StĂ„lverk 80, dĂ€refter malmhamnen och nu allt med framtidens hamn. LĂ€get har förĂ€ndrats under Ă„ren, det Ă€r inget vi kunnat pĂ„verka. I fjol sas helt plötsligt vĂ„ra hamnplatser vid hamnen upp. Och nu för de bara dialog om framtiden med vissa stugĂ€gare pĂ„ Sandön. Vi i Bockholmsviken kĂ€nner oss inte lyssnade pĂ„, sĂ€ger Bergdahl.
Bockholmsvikens stugÀgare Àr alltsÄ inte bland de 50 som utredningen av den framtida hamnen beslutat sig för att kompensera. Med de 50 pÄgÄr en dialog kring inlösen dÀr ett reviderat erbjudande ska presenteras senare i september.
Anders Forsgren Àr konsult i fastighetsfrÄgorna kring expansionen av LuleÄ hamn och sÀger sÄ hÀr om beslutet om vilka stugÀgare man valt att kommunicera med:
â Vi har pĂ„ en objektiv grund utgĂ„tt frĂ„n bullerberĂ€kningar och modelleringar. Man mĂ„lar upp ett "vĂ€rsta scenario" i det framtida projektet och rĂ€knar sedan ut hur bullret kommer breda ut sig. Det Ă€r en vedertagen metodik som ger ett vĂ€ldigt objektivt, enkelt och tydligt underlag dĂ€r de hĂ€r stugĂ€garna inte omfattas.
Kan du förstÄ att de tycker att det kÀnns mÀrkligt?
â Jag har förstĂ„else för alla synpunkter. NĂ€r man inte har satt sig in i materialet kan jag förstĂ„ att det finns frĂ„gor.
De kÀnner sig insatta och anser sig bli lika drabbade som andra stugÀgare.
â KĂ€nner man sĂ„, sĂ„ Ă€r det sĂ„.
Det finns inget som kan Àndra pÄ beslut att de inte omfattas?
â Jag kan inte se det, nej.
Carina Bergdahl torkar av regnvattnet frÄn bordet pÄ terrassen. Havet ett tiotal meter bort ligger stilla, ett hav stugÀgarna i viken oroas kommer samla mycket slam av pÄgÄende muddring och framtida trafik. En muddring av Bockholmsviken vore dÀrför en sorts kompensation.
â Det vore intressant om de Ă„tminstone rĂ€ckte ut en hand och kommunicerade med oss om möjliga Ă„tgĂ€rder framöver.
PÄ marken bredvid Carinas stuga ligger en hög med brÀdor.
â Vi tog hit material, bytte dörr och skulle bygga ut en ny hall och en toalett. Men nu vet jag dĂ„ inte vad det blir av den utbyggnaden. Det kĂ€nns som att kasta pengarna i sjön. Allt man bygger Ă€r en förlorad peng, nĂ„got man aldrig fĂ„r igen.
Hur skulle du beskriva nulÀget?
â Det Ă€r en stor sorg skulle jag sĂ€ga, en jĂ€ttestor sorg. Det mĂ€rks sĂ„ tydligt att de mĂ€nskliga vĂ€rdena inte rĂ€knas in i sĂ„dana hĂ€r processer. Det Ă€r bara pengar och pengar.