Anne Kemi betonar behovet av nÀrhet till den somatiska vÄrden. Samtidigt menar hon att det Àr bra att psykiatrins lokaler anpassas efter just deras behov i det nya huset.
Anne Kemi Àr sjuksköterska i grunden och har arbetat i projektet med det nya psykiatrihuset i tio Ärs tid.
â Vi har gjort flera studiebesök pĂ„ andra psykiatrier för att hĂ€mta inspiration och ta lĂ€rdom av hur de tĂ€nkt nĂ€r de utformat nya avdelningar, berĂ€ttar hon.
Bland annat har arbetsgrupperna besökt Karlstad, Danderyd och Uppsala.
Sjuksköterskan Kjell Lindström har ocksÄ varit med i projektgruppen.
â Vi besökte flera nybyggda psykiatrier. En del var bara ett par Ă„r gamla och dĂ€r var personalen fortfarande lyrisk över de nya lokalerna. Men pĂ„ dem som kanske var fem Ă„r gamla hade de börjat mĂ€rka av sĂ„dant som hade kunnat göras annorlunda, det har varit till stor nytta för oss, sĂ€ger han.
I samband med handrÀckningar kommer polisen kunna köra in i ett garage dÀr patienterna lÀmnas av, istÀllet för att det ska ske öppet framför entrén.
Psykiatrihuset Àr planerat utifrÄn en huvudbyggnad, dÀr mottagning och administration lokaliseras. Avdelningarna placeras i diagonala flyglar, likt Sunderby sjukhus. Totalt Àr huset 7500 kvadratmeter, fördelat pÄ tre plan. Idag disponerar vuxenpsykiatrin sammanlagt knappt 4000 kvadratmeter, dÀr en tillfÀllig barack samt lokaler pÄ Pelikanen i LuleÄ centrum Àr inrÀknade.
â Nu fĂ„r vi in hela verksamheten under ett och samma tak och med vĂ„ra nya lokaler fĂ„r vi ocksĂ„ möjlighet att bedriva en mycket bĂ€ttre vĂ„rd, den vĂ„rd som vi vill kunna ge vĂ„ra patienter, sĂ€ger Anne Kemi.
Om ett par veckor flyttar de första patienterna in.
Under byggfasen har hon gÄtt omkring med ritningarna under armen i princip hela tiden och hon har ofta visat dem för bÄde personal och patienter.
â Patienterna har fĂ„tt vara med och tycka till. Det de tycker Ă€r bĂ€st Ă€r innergĂ„rden, möjligheten till fysisk aktivitet och utrymmena för att ha ett innehĂ„ll i dagen i det nya huset, sĂ€ger Anne Kemi.
FrÄn alla avdelningar pÄ bottenvÄningen finns en utgÄng till den gemensamma innergÄrden.
â Det betyder mycket för patienterna att vistas utomhus, men Ă€ndĂ„ i en skyddad miljö. HĂ€r kommer vi plantera giftfria, perenna vĂ€xter sĂ„ det blir grönt och lummigt. För utĂ„tagerande patienter, som kĂ€nner det som om vĂ€ggarna nĂ€stan kryper pĂ„ dem, blir det hĂ€r en möjlighet att gĂ„ ut istĂ€llet för att det ska bli en konflikt, sĂ€ger Anne Kemi.
PÄ varje flygel finns en inglasad balkong som patienterna kan gÄ ut pÄ.
PÄ innergÄrden kommer ett konstverk vid namn Det ödmjuka molnet placeras. Det Àr konstnÀrerna Bigert och Bergström, som bland annat skapat Solar egg i Kiruna, som ska skulptera molnet.
PÄ plan tvÄ finns utrymmen för fysisk aktivitet.
â HĂ€r kan man ha yoga och mindfulness, det finns Ă€ven ett rum till dĂ€r man kan trĂ€na, berĂ€ttar Anne Kemi.
Ăverallt Ă€r vĂ€ggarna mĂ„lade i ljusa, dova pasteller i gröna, blĂ„ och ljusgrĂ„ toner.
â FĂ€rgskalan ska mana till lugn och Ă„terhĂ€mtning, det Ă€r bara pĂ„ ett stĂ€lle vi valt att ha med ett rött inslag, sĂ€ger hon.
KonstnÀren Tuula Lehtonen har skapat sex mosaiker som tillsammans utgör konstverket "Skogens sinne".
PÄ Àtstörningsenheten, i anslutning till köket har en vÀgg mÄlats i en intensiv röd kulör.
â Det sĂ€gs att rött ökar aptiten. Den associeras ocksĂ„ till ilska och vĂ€cker kĂ€nslor istĂ€llet för att skapa lugn, sĂ€ger Anne Kemi.
De lugna rummen dÀremot, hoppas man ska kunna ersÀtta medicinering till viss del.
â Det Ă€r ett koncept som vi hĂ€mtat frĂ„n Karolinska. Det Ă€r en vĂ€gg med en ljus, gles skog. Den fĂ„r inte vara hotfull. Patienten kan sjĂ€lv styra belysningen i rummet och sĂ„ arbetar vi med doftelement, dĂ€r patienten fĂ„r vĂ€lja en doft som den associerar med lugn och trygghet, berĂ€ttar hon.
Enligt divisionschefen Krister Berglund har det varit tydligt att behovet av psykiatrisk vÄrd ökat i pandemins efterdyningar.
â Folk trĂ€ffar inte slĂ€kt och vĂ€nner, samtidigt som bĂ„de föreningsliv och kulturliv ligger nere. Vi ser att det Ă€r betydligt fler nu som mĂ„r mycket dĂ„ligt och behöver vĂ„rdas med tvĂ„ng, sĂ€ger han.
Krister Berglund Àr divisionschef för psykiatrin i Region Norrbotten.
Han menar att vuxenpsykiatrin i Sunderbyn varit underdimensionerad under en lÄng tid.
Kjell Lindström har arbetat inom psykiatrin i 30 Är, han har bÄde upplevt psykiatrireformen pÄ 1990-talet och sett hur patienternas behov förÀndrats genom Ären sedan millennieskiftet.
â Man minskade antalet slutenvĂ„rdsplatser inom psykiatrin i och med reformen -95. Men sedan ungefĂ€r 20 Ă„r tillbaka har vi sett en stor ökning av den psykiska ohĂ€lsan bland unga vuxna, sĂ€ger han och fortsĂ€tter.
â Förr kunde de komma in med depression, kanske sömnstörningar. Nu kommer de med multiproblematik pĂ„ en gĂ„ng, mĂ„nga har psykisk ohĂ€lsa i kombination med missbruk. Det finns ett stort behov av slutenvĂ„rd, sĂ€ger Kjell Lindström.