Piteå kommuns organisation för utbildning av pedagoger sedan 12 år tillbaka är Centrum för media och IT.
– Det som hände var att man pytsade ut tekniken och lärarna hade inte kunskap att veta vad de skulle använda den till. Målet var och är att eleven ska bli producent istället för konsument, säger Gunilla Dahlblom, IT/mediepedagog, Piteå.
Centrum för media och IT i Piteå utbildar pedagogerna i hur de ska använda verktygen, bland annat handleder de lärare och följer en klass under ett läsår.
De har också inflytande över vilka program som datorerna i skolan ska innehålla.
94 procent utbildade
I Piteå har 94 procent av kommunens pedagoger gått den statliga utbildningen för praktisk IT- och mediekompetens (Pim) och Piteås lärare har alla en personlig jobbdator.
Så ser det inte ut i Luleå.
Här riktas revisionskritik mot att så få pedagoger och skolledare gått Pim-utbildningen. Man skriver att rektorerna inte har prioriterat utbildningen, i våras var det endast nio av 75 som examinerats och att bromsande har varit att innan pedagogerna fått gå den måste rektorerna påbörjat den.
En annan faktor är att alla lärare inte har en egen arbetsdator och att därmed motivationen för utbildningen varit låg enligt revisionen.
– Jag tycker att fler hoppats på att fler genomgått utbildningen. Det är klart vi klev på sent på utbildningen. Vi är inte främst när det gäller modern teknik i skolan och det kan också ha bidragit hur man prioriterat, säger Karina Petterson-Hedman, skolchef.
Halva driftkostnaden
I Luleå har några skolor fått bidrag till halva driftskostnaden för "en till en-projekt" där alla elever i högstadiet fått var sin dator för sitt skolarbete. Det gäller Tunaskolan, Residensskolan och Stadsöskolan.
Projektet har rullat på och även skolor som inte fått pengar för satsningen har gett eleverna datorer. De kämpar nu för att klara ekonomin för satsningen.
Hertsöskolan, Råneskolan, Björkskataskolan och Örnässkolan har inte mäktat med någon datorsatsning.
Kommunrevisorerna skriver att skolan i Luleå riskerar att inte uppfylla målen i skollag och läroplan.
I Piteå har eleverna inte egna datorer, där gäller nomader, en vagn med datorer som bokas och tas med till klassrummet.
Datortillgången har betydelse
Även om mycket av utvecklingen ligger i pedagogernas användning av verktyget dator så har datortillgången betydelse, säger Dahlblom,Centrum för media och IT.
– Egna datorer gör att eleverna kan ta med sig jobb hem och arbeta i egen takt. Det finns en anledning till att det heter PC, personal computer, säger hon.
Pettersson-Hedman är medveten om att Luleås elever inte har en likvärdig skola när det gäller datorer. För att få pengar till att rätta till det utreds besparingar.
– Det är inte säkert att det bästa är att det ser exakt likadant ut på alla skolor, men vi måste få ett samlat grepp på det här, säger hon.
Är det en brist att det inte finns en central organisation kring IT- och media i skolan?
– Jag vet inte, om man hade satsat för länge sedan och avsatt pengar till IT-utbyggnad kanske. Vi har IT-råd på skolorna som är skickliga på den pedagogiska utvecklingen, men vi behöver utveckla det här vidare. I Luleå ligger mycket av ansvaret på rektorerna. Det är därför många köper tekniken tillsammans med utbildning för pedagogerna, till skillnad mot Piteå där det finns en central organisation.