Om det är bra eller dåligt med lite is beror förstås på hur man ser det. Bor man ute på en ö och är beroende av att kunna köra bil eller skoter till fastlandet kan dåliga isar vara ett bekymmer.
I år är isläget sämre än någonsin, säger Robin Olofsson, kustuppsyningsman vid kustbevakningen i Luleå. NSD når honom när han är ute för att göra naturvårdskontroller och nykterhetskontroller bland skoteråkarna i skärgården.
– Det är sämsta vintern hittills. Söderut från Luleå är det öppet vatten. Framför allt är det blåsten som påverkar, isen knäcks och drar iväg. Söderut har det också packat ihop isen. Utanför de yttre öarna är det öppet vatten, säger Olofsson.
För sjöfarten är det lindriga isläget bra. Det blir enklare för fartygen att komma in till hamnarna och färre behöver assistans av isbrytare.
– Det är väldigt lite is i Bottniska viken. Det har varit milt i luften, för att isen ska bygga behövs kyligare temperatur, säger Amund Lindberg, driftsledare isbrytarledningen.
Enligt Lindberg gör det lindriga isläget att det blir billigare för sjöfarten, men det handlar inte om att fartygen måste betala för assistans. Isbrytarna finansieras av farledsavgifter som alla fartyg betalar.
– De kostnader som minskar är att fartygen kan lägga till i hamnen utan fördröjningar som annars kan orsaka kostnader.
Men att de lindriga vintrarna med lindriga islägen skulle göra isbrytarna överflödiga håller han inte med om.
– Det var bara fyra år sedan var det kraftig istillväxt och den kom i mars, april. Man kan jämföra det med brandkåren, det måste finnas en beredskap, annars kommer inte malmen ut, säger Lindberg.
Annat som gör kraftiga isbrytare nödvändiga är miljökraven som nya fartyg byggts efter.
– Miljövänliga fartygsskrov klarar isen, men de har lägre maskinstyrka, och behöver därför isbrytare mer, säger Lindberg.