– Det är en chockartad nivå på höjningen. Vi har redan en hög kommunalskatt i Norrbotten och med den här höjningen hamnar vi extremt högt. Det är varken bra för företagen eller medborgarna, säger Mattias Karlsson, gruppledare för Moderaterna.
Läs mer: Så mycket höjs landstingsskatten
Han tycker att skattehöjning är fel väg att gå för att få ordning på ekonomin.
– Problemet är att vi inte har den politiska förmågan nu att effektivisera verksamheten. Det är egentligen det vi skulle behöva. 2009 höjde vi skatten med en krona och det är uppätet med råge nu. Jag skulle tro att 2018 är den nya skattehöjningen uppäten och redan 2019 har vi ett nytt underskott på 200 miljoner om utvecklingen fortsätter.
Även Centern reagerar kraftigt mot en skatthöjning.
– Vi är definitivt emot en skatthöjning eftersom vi tycker att man inte vänt på alla stenar. Landstinget äger en hel del skog och fastigheter, exempelvis. Behöver vi äga allt detta? Vi vill spara vården så långt det går men hur ser det ut med bemanningen i landstingsdirektörens stab och bemanningen i det regionala utvecklingsarbetet? Går det att kapa kostnader där? Nej, att komma med en skattehöjning innan man gjort hemläxan är inget vi stödjer. Jag ser det i stället som ett "carte blanche" för att fortsätta den politik som fört oss hit, säger Lars-Åke Mukka, tf gruppledare för Centerpartiet.
Det största oppositionspartiet, Norrbottens sjukvårdsparti, avvaktar med sitt ställningstagande.
– Vi har ju sett att det här varit på väg och även själva konstaterat att vi kanske blir nödd och tvungna till det. Men jag är förvånad över storleken på höjningen och kanske även på att majoriteten kör ett eget race utan att ta någon som helst kontakt med oss. Om vi ska vara med på noterna så är en förutsättning att pengarna går till verksamhetens stora underskott, det vill säga vården, säger Kenneth Backgård, gruppledare NS.