Bolaget The Coca-Cola Company äger många varumärken och är en global jätte. De omsatte 45 miljarder dollar förra året och är en av aktörerna som matbutikerna förhandlar om priser med.
Sedan 2022 har livsmedelspriserna stigit kraftigt och enligt Matpriskollens undersökning så har priserna stigit med 24,3 procent sedan januari 2022.
Orsaken bakom de stigande matpriserna är komplicerad.
En vanlig tanke är att, förutom alla bakomliggande faktorer, så passar mataffärerna på att höja priserna lite extra i svåra tider.
Det kan mycket väl ske gällande enskilda varor och i enskilda butiker. Men på det stora hela så motbevisas det av att matkedjornas rörelsemarginal har minskat under de senaste åren av lågkonjunktur, enligt branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
Rörelsemarginal är företagens vinst efter att kostnader beräknats och ska, förutom att räcka till eventuell vinst också betala skatt och räntor. Ica-handlaren Daniel Andersson som driver Kvantum i Luleå säger att ICA-handlarnas rörelsemarginal varit 3-4 procent de senaste åren.
– Sen har du då en gigantisk leverantör som Coca-Cola som gör en nettovinst (efter skatt och räntor, reds. anm.) på 23 procent förra året. Och då vill de ändå höja priserna, säger Andersson.
Daniel Andersson, Ica-handlare som driver Kvantum i Luleå, säger att butikerna är vana att få kritik för höjningen av matpriserna men menar att det ofta är faktorer som butiken inte kontrollerar som ligger bakom dyrare mat.
Han sätter här fingret på det som pressar priset i butiken. Butikerna har delvis ett sortiment av egenproducerade varor och det utgör i snitt mindre än en tredjedel av utbudet. Är dessa varor populära så kan de användas för att konkurrensutsätta varor av större märken. Men i stort så måste handlarna förhandla med leverantörerna som inte sällan utgör globala megabolag, typ Unilever, Nestlé och Mondelez, med mångmiljardomsättningar.
– Vi på livsmedelsbutikerna har inte ökat våra vinster, hävdar Daniel Andersson och tar ett annat exempel på hur förhandlingarna med matleverantörerna kan gå till:
– Unilever kom till Ica och ville höja priserna på stycksaker, typ pinnglass som Päronsplitt och Piggelin. Det var 15 glassar i varje förpackning förut.
Men Ica sade nej till prishöjningar.
– Då tog de bort fem glasspinnar och körde tiopack till samma pris. Men de är ju ansiktslösa jätteföretag, säger Daniel Andersson.
Daniel Andersson berättar att leverantören förändrade förpackningen på bland annat Piggelin från 15 till 10 glassar efter att Ica vägrat gå med på prishöjningar.
Lägg då till omvärldsfaktorer som en pandemi där fraktpriser sköt i höjden, krig i Ukraina, dåliga skördar och torka, så klarnar bilden av prishöjningarna ytterligare.
– Förut kunde man köpa kinesiska champinjoner i burkar, de gick via billig frakt på järnväg över Ryssland. Den transportvägen är borta idag. Ingen vill färdas med sina grejer över Ryssland så de går via båt i stället, säger Daniel Andersson.
När det gäller vad som syns i matdiskarna så har Kvantum exempelvis dragit ner på antalet sorter utskurna biffar.
– Tidigare hade vi kanske åtta olika, nu har vi dragit ner till fyra. Ett smalare sortiment av framförallt dyrare kött är något som märkts.
Frukt och grönt är exempel på några varor som faktiskt gått ner i pris det senaste året.
Ofta syns prishöjningarna tydligast, choklad har blivit 25 procent dyrare på ett år till exempel. Men frukt har gått ner i pris med nästan fem procent.
I februari steg matpriserna kraftigt, men med kraftigt avses ändå "bara" en prishöjning på 1,3 procent på totalen. Om en sådan ökning håller i sig under ett år så skulle det innebära att dagligvaror skulle bil tre miljarder kronor dyrare, enligt Ulf Mazur vd på tjänsten Matpriskollen. Även till synes små prisökningar får stora konsekvenser, beroende på hur mycket av varan som handlas.
Som mejeriprodukter till exempel, vilket är en av de största kategorierna.