De behövs – men alla får inte jobba

De ensamkommande ungdomarna är ett välkommet tillskott i äldreomsorgen i Luleå, där vikariebristen är ett ständigt problem. Men alla får inte chansen att jobba.

Promenad. Ali Joozjani och Tage Englund tar en promenad i det svala sommarvädret. De båda har fått en fin gemenskap sedan Ali Joozjani började sitt jobb i hemtjänsten.

Promenad. Ali Joozjani och Tage Englund tar en promenad i det svala sommarvädret. De båda har fått en fin gemenskap sedan Ali Joozjani började sitt jobb i hemtjänsten.

Foto: Petra Älvstrand

Luleå2017-07-11 05:00

– Många av dem är väldigt duktiga och ambitiösa. Det är jättepositivt för oss med de utlandsfödda är som hjälper till att fylla vikarieplatser – de är till stor nytta för oss som arbetsgivare, säger Anna-Lena Hellström, enhetschef för kompetensförsörjning på socialförvaltningen Luleå kommun.

För att få arbeta i äldreomsorgen måste man, utöver att kunna någorlunda bra svenska i både tal och skrift, även ha ett godkännande från Migrationsverket om att få arbeta i Sverige.

Men många av de asylsökande ungdomarna i Luleå saknar det. Då kan de inte heller få det kommunala feriejobb på tre veckor, som alla ungdomar annars är berättigade till på sommarlovet efter nian, eller i gymnasiet.

– Det är inte vårt beslut utan Migrationsverket. Vi tror på en tidig integrering, men vi måste följa de lagar och regler som finns, säger Christoffer Brännström, arbetsledare vid feriejobb i Luleå kommun.

Enligt Migrationsverkets presstjänst ska det inte vara svårt att få tillstånd att arbeta även om man ännu inte har fått uppehållstillstånd, utan är asylsökande.

– Du måste kunna visa id-handlingar eller underlag om vem du är. Har du inga id-handlingar ska du medverka till att göra din identitet sannolik. Då får du ett så kallat AT-und, som betyder att du är undantagen regeln att ha arbetstillstånd för att arbeta i Sverige, säger Alexandra Elias, presskommunikatör vid Migrationsverket.

Enligt henne får majoriteten av de asylsökande AT-und om de begär det och det ska inte vara någon krånglig byråkrati runt det.

Men de svenskar som har engagerat sig i de ensamkommande ungdomarna i Luleå har en helt annan bild.

– Det där är rent ut sagt skitsnack. Verkligheten är en annan. Vi har försökt få AT-und för flera killar men inte lyckats, säger Meta Wiborgh, god man och företrädare för nätverket Kraftsamling för ensamkommande barn i Luleå.

Både hon och andra gode män hon känner har varit i kontakt med Migrationsverket flera gånger och verkligen ansträngt sig. Men de som kommit till Sverige utan id-handlingar har inte fått någon möjlighet att arbeta förrän tidigast efter att de har varit på sin asylintervju.

Hon ställer sig därför frågande till Migrationsverkets uttalande om att det är lätt att få AT-und.

– Uppenbarligen står ord mot ord. Det är inget som sker med automatik. Det är det som är det stora problemet i hela processen, att det för många tar mer än 1,5 år innan de kommer på intervju och det är först efter det som man eventuellt kan få AT-und.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om