Att sätta in avföring i tarmen på patienter med svåra tarminfektioner som inte har kunnat botas på annat sätt är en metod som kommer allt mer enligt Nystedt.
När antibiotika slår ut den normala tarmfloran tar en bakterie som heter Clostridium difficile över och växer till. Den ger svåra symtom med diarréer.
– Man börjar med att behandla med till exempel yougurt och om inte det hjälper sätts antibiotika in. Det fungerar ofta. Men när vi inte botar patienterna ska vi använda avföringstransplantation, säger Anders Nystedt.
I Norrbotten har denna metod bara använts vid några enstaka tillfällen.
– I Norrbotten har vi bara några enstaka fall som behandlats på det här sättet. Men det är något som kommer i hela landet. Så är det med nya metoder, en del hoppar man på direkt andra tar lite tid. Vi har haft en hyfsad antibiotikanivå i Norrbotten och kunnat lösa problemen med de vanliga behandlingsmetoderna.
Patienter som drabbas är ofta sjuka länge.
– Om vi nu har kommit över trösken att det låter läskigt att använda bajs kommer det att användas mer, det är effektivt. Det är kanske en lite udda hantering som kan kräva diskussion med patienten innan.
Avföringen från en donator odlas, eventuell smitta kontrolleras, och avföringen prepareras av Karolinska sjukhuset i Huddinge.
Enligt Nystedt är metoden inte ny. Den upptäcktes redan på 1980-talet. Han säger att den indikation som den är accepterad för är just tarminfektioner orsakade av antibiotikaanvändning eller cellgiftsbehandling. Han har inte hört den nämnas som behandling för andra magtarmsjukdommar som exempelvis ulcerös kolit eller Crohns sjukdom.
Däremot finns den med i forskningen kring diabetes och sjukdomar inom psykiatrin.
– Diabetiker har en förändrad tarmflora. Om de får ändrad tarmfloran för att de är diabetiker eller är de diabetiker för att de har ändrad tarmflora, vet man inte. Men här pågår forskning om det går att se att avföringstransplantation kan ge effekt. Kan man manipulera tarmfloran på ett naturligt sätt och på det sättet komma åt diabetes till exempel är det ett spännande forskningsfält att följa.
Skulle man kunna frysa in sitt eget bajs om man skulle bli sjuk och behöva det i framtiden?
– Absolut. Det här är något man resonerat kring, speciellt i länder där man haft mycket problem med den här bakterien, Clostridium difficile. Så det är nog något som kan komma. De flesta kommer ju ha lämnat i onödan, men det kan vara på samma sätt som man lämnar sitt blod inför stora operationer.