Sedan 1950-talet, då antalet mjölkleverantörer i Norrbotten låg på runt 10 000, har det skett en halvering av antalet mjölkgårdar ungefär vart tionde år.
– Det innebär dock inte att det blir hälften så många kor, säger Mariann Holmberg, kommunikationsansvarig vid Norrmejerier.
Norrmejerier är en ekonomisk förening som ägs av mjölkleverantörerna själva. Idag är det ett 70-tal.
Hon tror inte att minskningen av antalet gårdar automatiskt innebär någon risk för att det ska bli brist på mjölk i framtiden.
– När en gård läggs ner tar grannarna ofta över marken och kan ha fler kor. Det betyder att gårdarna har blivit större, samtidigt som produktionen har effektiviserats, till exempel med bättre anpassning av fodret.
Svårigheter finns däremot i inlandet där det kan vara långt mellan gårdarna.
– Då kanske det inte finns någon som vill fortsätta bruka marken. Däremot vid kusten finns det så gott som alltid någon annan som vill ta över marken eller gården, när en mjölkföretagare vill avveckla.
De senaste åren har nedläggningstakten på mjölkgårdar minskat och man har också sett att det finns ett intresse att flytta hit från södra Sverige eller från andra länder för att driva jordbruk i Norrbotten.
Har efterfrågan på mjölk gått ner i och med att många väljer att sluta dricka mjölk?
– Efterfrågan på dryckesmjölk har minskat, men man ska komma ihåg att det bara 20–25 procent av mjölken som används till det. Sedan är det ost, smör, fil, yoghurt, grädde och annat man tillverkar av mjölken. På mejerierna skulle vi kunna ta emot mer mjölk än vad vi gör idag.