EU-valet - då får skolan bakläxa

Trots att Sverige har varit medlemmar i EU i 15 år visar det sig att gymnasieskolorna brister i EU-undervisningen.
Nästan hälften (47 procent) av landets gymnasieelever anser att de har inga eller ganska dåliga EU-kunskaper när de slutar gymnasiet, enligt Skolverkets rapport EU-undervisningen i gymnasieskolan från 2007.
Av rapporten framgår att eleverna anser sig vilja veta mer om EU.
EU på schemat
- Ur ett medborgerligt perspektiv har alla rätt till undervisning i hur vårt land styrs både kommunalt, nationellt och på EU-nivå. Det är viktigt att eleverna förstår hur EU påverkar dem i vardagen, säger Jan Schierbeck på Skolverket.
Att inkludera EU-valet i undervisningen när det är valår är självklart, enligt Shierbeck.
- Det är synd om man inte gör det, säger han.
På samhällsprogrammet med internationell inriktning i Luleå har eleverna ovanligt mycket EU på schemat. De läser om Europa hela årskurs två. Före jul hade eleverna intensiva EU-veckor där de lärde sig grunderna.
- Mycket av det vi gör kopplas till EU hela tiden, säger Isabella Åström.
Skolans ansvar
Däremot har de har inte fått någon specifik information om det stundande EU-valet.
Det tycker de är dåligt.
- Vi har inte pratat om EU-valet något alls i skolan, säger Isabella Åström.
- Grunden borde man få här. Man skulle vilja vara insatt i det man röstar på men just nu känns det verkligen som man inte har koll alls, säger Isabelle Ahlström.
De tycker att skolan borde ta ett större ansvar.
- Vi borde få chans att veta vad vi ska en åsikt om, säger Isabella Åström.
Varför tror ni det är så lite information om EU-valet i skolan?
- Jag tror det är en fråga om prioritering. Samtidigt kan jag inte se vad vi skulle prioritera bort i undervisningen, vad ska vi välja bort av terrorism, folkmord och människohandel för att istället prata om valet? Allting är ju viktigt, säger Isabella Åström.
Vad tänker ni på när ni hör EU?
- Samarbete och gemenskap, säger Isabella Åström.
- Bryssel och en massa gubbar, faktiskt. Tyvärr, säger Isabelle Ahlström.
- Jag tänker att vi måste gå ur EU, säger Anton Enbom.
Isabelle och Isabella tycker att det är självklart att Sverige ska vara med.
- Visst, det kostar en massa pengar och det är byråkratiskt men jag tycker det är mer gott än negativt, säger Isabella Åström.
- Jo, för handeln är det gott men inte när man ska ha demokrati i ett land, då måste allt gå via EU först, säger Anton Enbom.
- Vi släpper mer på vår egen makt när vi är med i EU men det är värt det för att ha öppenheten mellan grannländerna, säger Isabella Åström.
Ändrat kursplanen
Med mindre än en månad kvar till valet har de inte några förhoppningar om att få den information som behövs om EU-valet från skolan.
- Det blir nog att lära sig på egen hand, säger Isabelle Ahlström.
- Man får gå till valstugorna på Storgatan, säger Anton Enbom.
Skolverket har ändrat kursplanen i samhällskunskap A och det står numera att det är obligatoriskt med EU-undervisning.

EU-valet - då får skolan bakläxa

Samhällseleverna Anton Enbom, Isabelle Ahlström och Isabella Åström har ovanligt mycket EU på schemat.Men någon information om EU-valet har de inte fått i skolan. - Det blir att läsa in sig på egen hand, säger Isabelle Ahlström.