Docent Elza Dunkels, uppväxt i Luleå i sin ungdom, har under många år forskat kring barn och ungas användande av internet och digitala verktyg. Hon välkomnar den reviderade läroplanen som innebär att läsplattor – lärplattor, som de kallas inom skolvärlden – numera ska vara obligatoriska inslag på förskolorna.
– Utifrån min forskningshorisont ingår digital kompetens i barns rättigheter. Utan den riskerar de att hamna i utanförskap, eftersom så mycket är digitaliserat i dag och många dessutom får så mycket hjälp och stöd via nätet. Man kan inte beröva barnen detta.
Inte enbart socioekonomiska faktorer bidrar till att barn kan sakna tillgång till digitala verktyg i dag utan Elza Dunkels menar att även den ibland ängsliga debatten bidrar till att föräldrar och förskolor aktivt begränsar skärmtiden – och rentav undviker lärplattor i verksamheten.
– Det finns en rädsla hos många. Det har generellt saknats nationella direktiv kring hur både förskola och skola ska använda digitala verktyg.
Enligt Umeåforskaren är det rentav avgörande att barnen kommer i kontakt med "paddorna" i tidig ålder.
– Den som är van användare tidigt blir smartare, är också tryggare på nätet. Det är precis som med cykling eller läsning – viktigt att börja i tid.
Att Luleå kommun nu investerar i fler lärplattor per förskoleavdelning ser hon därför bara som positivt.
– Men pedagogerna måste öka sin digitala kompetens också. Digitaliseringen är här, den är en realitet. Därför måste förskolan anpassas.
Samtidigt oroar sig många föräldrar över att deras barn redan tillbringar för mycket tid framför skärmarna och att de nu blir ännu mer stillasittande på förskolan.
– En seriös farhåga. Barn ska inte behöva sitta stilla för mycket. Då får de vuxna ta ansvar för det och sätta begränsningar. För skärmar i sig ska inte ha skulden för att vi rör på oss mindre.
Det finns heller inte så mycket entydig forskning ännu, kring hur ökad skärmtid påverkar små barns hjärnor, men Elza Dunkels vill tona ned farhågorna.
– Så har man alltid sagt om det som är nytt. Samma när boken kom, då fanns en oro kring att hjärnan inte var gjord för att vi ska stirra ned på ett vitt papper med svarta bokstäver. Men vi människor och våra hjärnor är anpassningsbara. Annars skulle vi vara kvar på grottstadiet.
Hon jämför även med när järnvägen byggdes ut runtom i västvärlden.
– Då målade man upp faror kring ryggproblem och "järnvägssjuka", på samma sätt som man nu varnar för skärmberoende barn. Problemet när forskning är i sin linda är att man ofta bestämmer sig för vinkeln i förväg.
Apple-grundaren Steve Jobs och andra IT-gurus väckte uppmärksamhet för att de valde att inte låta sina barn använda digitala verktyg eller sociala medier. Hur ser du på det?
– När blev Steve Jobs en auktoritet på barnuppfostran? Jag misstänker för övrigt att han själv aldrig var hemma med sina barn när de var små, säger Elza Dunkels, Umeå universitet.