Överstelöjtnant Anders Gustafsson, förbandschef och pilot, ska leda den svenska insatsen på plats i Polen.
Mellan sex och åtta Jasplan ska patrullera europeiskt luftrum med utgångspunkt i Polen. Att det inte är tydligare än så beror på politik, säger överstelöjtnant Anders Gustafsson och tillägger att om behov uppstår så kan det utökas till 16 stridsflygplan.
Några ur förbandet har redan rest ner till Polen och från och med 1 april ska den svenska styrkan vara redo att lyfta från den polska basen. Insatsen pågår till juni.
Det här är ingen övning utan en skarp insats, hur känns det här för din personal?
– Det är nog tvådelat skulle jag säga. För den flygande personalen så är den här uppgiften väldigt lik det vi hållit på med i flygvapnet sedan vi bildades, säger Anders Gustafsson.
Han pratar om det som kallas incidentberedskap och som hamnar i tidningsrubriker med jämna mellanrum. Det är helt enkelt då svenska Jas-plan lyfter för att markera mot en kränkning, i princip alltid rysk, av det svenska luftrummet.
– Det handlar om att skydda vår territoriella integritet, och vi har verkat över Östersjön länge.
Men för de som ska verka på marken blir det skillnad, säger Gustafsson.
– Det innebär att de är längre från hemma och närmre både Ryssland och Ukraina där det faktiskt pågår ett intensivt krig. Det påverkar individen och det är flera som reflekterat och funderat på vad det innebär.
Han säger att alla i förbandet anser att det är en viktig uppgift att delta i det som kallas "enhanced air policing" och som syftar till avskräckning.
– En avskräckning som sker för att vi ska slippa uppleva det som sker i Ukraina inom Nato eller i Sverige.
Uppdraget, att bevaka luftrummet genom så kallad incidentberedskap är likt det F21:s plan gör i vanliga fall. Skillnaden nu är att insatsen leds av Nato:s befäl.
Upp till åtta Jas 39 Gripen kommer att delta i insatsen i Polen. Med utrymme för fördubbling om behov uppstår.
Trots att fredslagar gäller så har flygplanen mandat att besvara eventuella attacker.
– Det är samma som gäller här hemma och beredskapen är alltid beredd att möta en kränkning på något sätt. Där ingår vapenmakt i yttersta läget.
Vad är den största risken?
– Den största risken, och det är samma sak i Östersjön, att någon form av missförstånd eller olycka inträffar. Men vi lever i en tid som är väldigt osäker så vad som händer imorgon eller om två år är svårt att sia om. Men vi är förberedda för alla utfall.
Hur känns det för egen del att gå in i den här insatsen?
– För mig är det extra viktig just nu med tanke på omvärldsläget. Jag kan hålla med om doktrinen som Nato anammat med avskräckning, säger Anders Gustafsson.
– Det vi verkligen inte vill är att få krig och då är det extra viktigt att vi kan visa att vi är så starka som möjligt. Sedan är det med en viss stolthet som vi genomför den här första luftoperativa insatsen under Natoflagg. Det känns spännande.
Försvarsmakten väntas få alltmer ökade anslag under de kommande åren som en del av inträdet i Nato, kriget i Ukraina och det förändrade omvärldsläget. Samtidigt har Försvarsmakten utmaningar i att växa i storlek och det råder brist på befäl. Att F21 nu åker på en skarp insats som skiljer sig från övningar, kan påverka intresset för att ansluta sig till försvaret.
– Jag tror att omvärldsläget gör att försvarsviljan i grunden har växt och är väldigt stark i Sverige. När det ser ut så här i omvärlden vill folk kunna bidra, och jag tror att det är gynnsamt för att folk ska vilja söka sig till oss. Det känns mer meningsfullt nu det vi gör, man kan se att det får en påverkan för att vi ska slippa krig i Europa eller i Sverige om vi kan genomföra den här typen av insatser.