"Vi ser det inte bara här, anpassade måltider ökar i hela landet", säger Anna Karlsson enhetschef för resurscentrum måltid på Luleå kommun.
Ord som "specialkost" och "anpassad måltid" har blivit något som idag berör allt fler elever i skolan.
– Många tror att det bara det handlar om vad som serveras på tallriken men det handlar om hela måltidssituationen, säger Anna Karlsson, enhetschef resurscentrum måltid på Luleå kommun.
Enligt Socialstyrelsens definition är specialkost ”kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd”. Här omfattas personer med allergi, sjukdomar, samt överkänslighet mot exempelvis laktos och gluten.
"Anpassad måltid" är ett bredare begrepp som täcker fler skäl för anpassningen av maten: religiösa skäl och särskilda behov på grund av exempelvis en funktionsnedsättning. Det är bland barn och elever som har svårt att äta eller delta i vanliga måltider på grund av funktionsnedsättningar – neuropsykiatriska, som ADHD och autism, men även fysiska, sensoriska och kognitiva – som ökningen har skett.
– Vi ser det inte bara här, det ökar i hela landet, säger Anna Karlsson.
Anpassningen kan handla om en enklare rullande meny av några utvalda rätter som barnet accepterar. Anna Karlsson menar dock att det inte alltid handlar om att utesluta mat, i första hand ses måltidsmiljön över. Kanske ska barnet slippa stå i kö, äta i ett lugnare rum, eller ha med någon vuxen.
– Vi tittar på helheten och samverkar med skolan. Maten och måltidsmiljön kan innebära många intryck.
På kommunala skolor i Luleå krävs läkarintyg för att få anpassad måltid. Läkaren Göran Stjärnholm har många års erfarenhet både inom barn- och ungdomsmedicin och skolhälsovård i Norrbotten. I rollen som barnläkare har han skrivit ut intyg och har lagt märke till ökningen, men det är inget som Göran Stjärnholm alarmeras av.
– Jag tycker det är bra att barnen får i sig mat så att de kan lära lär sig saker och må bra. Skolan är deras arbetsplats.
Många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har någon form av selektivt ätande och har svårt med lukt, smak och konsistens. De kan också ha svårt för att maten blandas.
– Vilket ofta görs i skolan för det blir enklare i köket, men många barn vill ha maten uppdelad, säger Göran Stjärnholm.
Att förfrågningarna om intyg har blivit fler tror han beror på ökande kunskap.
– Man har blivit mer medveten om att det går åt mycket energi för barn med exempelvis adhd att klara av skolan, så det är viktigt att de får i sig näring.
"Många barn vill ha maten uppdelad", säger Göran Stjärnholm specialistläkare i barn och ungdomsmedicin och skolhälsovård.
I Luleås skolor jobbar måltidspersonalen redan hårt för att tillgodose alla behov, säger Anna Karlsson.
– Våra kockar och måltidsbiträden i köken känner barnen bäst och gör ett fantastiskt jobb för att eleverna som ska få i sig mat.
Från kommunens håll ser de nu över rutinerna för skolmåltider. Det är viktigt att följa upp barnen som får anpassad kost, menar Anna Karlsson. Målet är att de så småningom ska kunna äta av de vanliga alternativen i skolrestaurangen, som alltid består av minst två rätter och salladsbuffé.
– Det är en av anledningarna att vi ser över våra rutiner nu, vi behöver jobba för att det ska bli bättre för barnen, säger Anna Karlsson.
Vilka förändringar som kan bli aktuella kan hon inte gå in på. Någon prognos finns inte för när kommunens översyn är klar, de vill göra det genomtänkt och inte stressa fram något.
– Vi brukar se över rutiner kontinuerligt, det är inte av någon särskild anledning vi gör det, säger Anna Karlsson.