Matematiken är egentligen ganska enkel. De senaste kärnkraftsolyckorna i världen skedde i Tjernobyl 1986 och i Fukushima 2011.
– Det betyder att vi har haft två olyckor på 30 år, om man räknar grovt, säger Erik Elfgren, universitetslektor vid avdelningen för energivetenskap.
Säg då att med den nuvarande andelen kärnkraft så skulle vi ha en olycka vart trettionde år, fortsätter han. Det innebär att om vi skulle ersätta allt fossilt bränsle och kol, som idag står för 80 procent av jordens energiförbrukning, med kärnkraft, som idag står för 5 procent, så skulle det öka med faktor 20.
– Det betyder att vi, statistiskt sett, skulle få en kärnkraftsolycka vartannat år. Och det skulle så klart få otrevliga konsekvenser.
Men det finns också en annan sida av myntet.
– Om vi fortsätter med kol och fossila bränslen så vet vi att det bara inom ett par decennier kommer att få konsekvenser på vädret och hela den mänskliga civilisationen i form av översvämningar, väderomslag och att våra arktiska zoner kommer att smälta. Och detta kommer att gå fortare och fortare med katastrofala följder, om vi inte gör något åt det.
”Fördelen” med en kärnkraftsolycka jämfört med koldioxidutsläpp, förklarar han, är att de värsta konsekvenserna enbart slår mot ett relativt begränsat område. Förutom att de som jobbar i kärnkraftverket kan skadas av en eventuell explosion kan strålning som släpps ut öka cancerrisken för människor i närområdet.
– Området som drabbats kan behöva hållas isolerat efteråt i cirka 10 000 år.
Har man otur kan det radioaktiva utsläppet spridas även längre bort, med vindar och regn.
– Efter Tjernobyl regnade ett par hekto cesium ner över Sverige. Än idag om man tittar på svamp, vilt och fisk i de områdena där det regnade mest, kan de innehålla ganska stora mängder radioaktiva ämnen.
Ett annat problem som inte är löst ännu är slutförvaringen.
Men även om Erik Elfgren tycker att det skulle vara allra bäst om vi kunde övergå helt och hållet till förnyelsebara energikällor anser han inte att det är möjligt ännu.
– Vi måste jobba på alla cylindrar för att ersätta kol och fossila bränslen med förnyelsebara energikällor och vi måste göra det snabbt genom att intensifiera forskningen. Men under en övergångsperiod tror jag inte att vi klarar oss utan kärnkraft.
Mycket händer just nu på forskningsfronten, berättar han. Det som kallas ”fjärde generationen kärnkraft” är något han själv ser mycket positivt på.
– En av de stora fördelarna med fjärde generationens kärnkraftverk är att man faktiskt kan ta till vara på gammalt kärnavfall och utnyttja dess energi.
I framtida kärnkraftverk kan man ha både torium och pluton som bränsle, inte bara uran. Och istället för att använda vatten för att kyla reaktorn använder man exempelvis flytande natrium.
– Problemet som vi har sett i konventionella kärnkraftverk är att pumparna som ska pumpa runt kylvattnet riskerar att sluta fungera med en härdsmälta som följd. Det kan också bildas ånga som blir så het att trycket stiger eller vätgas som leder till att reaktorbyggnaden exploderar, vilket skedde i Fokushima.
Dessa risker finns inte med flytande natrium som kylmedel.
– Det finns så klart andra problem med fjärde generationens kärnkraft, men det är sådant man håller på att forska på runt om i världen.
Ytterligare ett alternativ som han ser hoppfullt på är fusionskraftverk.
– Det har i princip inget radioaktivt utsläpp. Men mycket forskning återstår innan vi är där.