Alla partierna i riksdagen vill öka stadsbidraget för att det ska bli fler lärare skolan och de senaste utspelen handlar om att satsa i lågstadiet.
Lärarna Margareta Björkén, 58, Karin Omark, 35, Viktoria Ohlson, 43, och Cecilia Rosenlund, 43, tycker att det är positivt att partierna lyfter skolfrågan.
Men de ser också en problematik i att lärarutbildningen lockar så få.
– Det kan inte vara ett kall att arbeta som lärare. Samhällets syn på läraryrkets värde sitter i hur det betalas, säger Cecilia Rosenlund.
För att fler ska vilja bli lärare måste statusen höjas - och för det måste lönerna öka, tycker de.
– Jag tror att många gärna betalar skatt för att förbättra skolan. Skolan är något som rör alla barn och utbildning har en viktig roll i samhället, säger Margareta Björkén.
Lärarna tycker att politikerna under en lång tid inte har prioriterat skolan tillräckligt något som lett till att många skolor nedslitna, har dålig teknik och gamla läromedel. På Furuparksskolan används fortfarande en bok i so-ämnet från 1977 och datorerna är så gamla att de inte går att stänga, för det tar så lång tid att starta dem.
– För läromedel och förbrukningsmaterial har vi 550 kronor per år och barn. Pengarna räcker inte. Jag är så rädd om alla pennor, sudd och linjaler så det blir nästan komiskt hur jag predikar för barnen om att de ska vara rädda om dem, säger Margareta Björken, som stolt säger att hennes uppsättning linjaler nu hållit i tre år.
Partierna vill ge möjlighet till mindre klasser. Hur viktigt är det?
– Hur det fungerar i en klass beror på vilka barnen i klassen är. Det vore en fördel om vi kunnat ha mer flexibla grupper efter barnens behov och jobba mer tillsammans. För det krävs ändamålsenliga lokaler och att organisationen är anpassad till det, säger Viktoria Ohlson.
De fyra lärarna har tidigare arbetat med annat, att de bytt till läraryrket är inget de ångrar.
– Jag skulle ha tjänat mycket mer om jag hade jobbat kvar som stränggjutare på järnverket. Men att vara lärare är ett så stimulerande jobb som jag längtar till på loven, säger Margareta Björkén.