Kallax Cargo höll till i närheten av Kallax flygstation, i samma hus där flygmekaniker och flygtekniker utbildas.
Nu står hangaren och administrationslokalerna tomma. Bara skylten utanför finns kvar.
- Nu tar jag ner skylten, men den här tavlan ska vi spara och sätta upp på väggen i våra nya lokaler, säger Peter Lindberg och visar ett stort fotografi.
Inte ens laxen fick fart...
Det föreställer det första fraktflygplanet när det landat på Kallax förlängda landningsbana den 16 nov 1999. Det var en stor händelse, statsminister Göran Persson och kikade genom fönstret på flygstationen.
Så många fler fraktflygplan kom inte att landa, inte ens den norska laxen fick fart på Kallax Cargo. Nu är allt utrymt, men hangaren och administrationslokalerna kommer väl till pass när för den nya treåriga riksrekryterande utbildningen inom flygplans- och helikopterteknik.
- Årskurs 1 får börja utbildningen i Kallax Cargos gamla hangar. Vi har bett att få ta över en gammal Vertolhelikopter till utbildningen och vi väntar nu på försvarsministerns beslut, säger Peter Lindberg.
Tror på ökat intresse
De som i höst börjar flygmekanikerutbildningen gör det helt utanför gymnasiets fordonsprogram.
- Hittills har utbildningen inneburit ett första år på fordonsprogrammet och det har många som vill bli flygmekaniker inte gillat. Nu tror vi att intresset för utbildningen ökar, säger Peter Lindberg.
Nu har flygteknikskolan på Kallax 95 elever, men det ska bli 120. I det antalet ingår också den eftergymnasiala där flygmekanikern kan gå vidare och bli flygtekniker.
En utbildningsplats i flygteknikskolan kostar 190 000 kronor per år. Det kan jämföras med 70 000-80 000 kronor för en utbildningsplats i samhällsprogrammet.
Utbildningen är exklusiv också på annat sätt.
- Trafikstyrelsen ger tillstånd och gör varje år noggranna kontroller, till och med av städningen. Kontrollen av eventuellt fusk är rigorös. Reglerna anger avstängning under tolv månader för den som fuskat. Fyller vi inte Trafikstyrelsens krav stängs utbildningen, säger Peter Lindberg.
Inget emot att flytta
Terese Stenström, Gällivare, och Ellenor Bork, Kolmården, går efter vårterminen ut den eftergymnasiala utbildningen till färdiga flygtekniker.
- Det finns jobb om man är beredd att flytta. Jag har inget emot att börja i något fjärran land och helst jobba med helikoptrar inom civilflyget, säger Terese Stenström.
Ellenor Boork delar den uppfattningen.
- Men jag väljer helst militärflyget och då flygplan, säger hon.