I ett kassaskåp i kommunkansliet på andra våningen i stadshuset i Luleå ligger listorna med de 8 000 namnen på Luleåbor som vill folkomrösta i skolfrågan inlåsta och ombundna med ett gult presentsnöre. Där har de legat sedan de lämnades in tre månader sedan.
Nu tycker organisationen "Hela kommunen ska leva och lära", som är den som samlat in namnen, att processen med folkomröstningen borde komma vidare.
– Det måste bli en folkomröstning så snart som möjligt, säger Anna Widén, representant för samordningsgruppen.
Widén säger att Sveriges kommuner och landsting rekommenderar kommuner att välja vilka frågeställningar som ska ställas i folkomröstningen i samråd med initiativtagarna och det förutsätter hon att kommunen gör.
– Jag tycker att frågan som formulerades vid namninsamlingen är bra: Att genomföra Framtidens skola eller göra om så att skolan utvecklas utan stordrift och att berörda ges möjlighet att vara med att utforma en ny plan. Ju snabbare det blir folkomröstning och det blir stopp, desto lättare kommer det att vara att börja om, säger hon.
Enligt Anna Widén är det självklart att politikern kommer att säga ja till folkomröstningen.
– En folkomröstning tar inte ställning, utan det är ett sätt att visa att man respekterar de 8 000 som skrivit under.
I Luleå krävdes ungefär 6 000 namn för att nå den tio procenten som krävs för en folkomröstning, 8 000 namn är insamlade. Luleå kommun har bestämt att inte kontrollera namnen.
– Vi har ingen anledning att ifrågasätta att de är korrekta, säger Henrik Berg, kommunsekreterare.
Nu ska kommunen bereda ärendet om folkomröstning för politikerna att ta ställning till och slutligen ska det upp i kommunfullmäktige. Om mer än en tredjedel av politikerna som bifaller blir det folkomröstning. En folkomröstning är rådgivande.
Kanslichef Gunilla Lundin kan inte säga när beredningen är klar och hur länge det kommer att ta tills folkomröstningen blir en fråga för politikerna i fullmäktige.
– Frågan är inte färdigberedd ännu och det är flera parametrar att ta hänsyn till. Vi måste samråda med valmyndigheten om datum, trycka upp valsedlar, vilken fråga som ska ställas och hur vi ska ordna finansieringen.
Kostnaden är beräknad till 2,5 miljoner kronor. Den siffran kommer från kostnaden för det senaste för EU-valet.