Ute vräker regnet ner och stressade föräldrar med barnvagnar hastar förbi på väg till matbutiken. Vi sitter runt matbordet i Växhuset på Örnäset och längst fram står gruppledarna Anita Torkkeli och Susann Strömbäck. De håller i kommunens ABC-utbildning, som står för ”Alla barn i centrum”, som är gruppträffar för föräldrar som har barn i åldern 3-12 år.
Det är andra träffen av fem, fyra träffar och en återträff, och på dagordningen ”vara med”.
Först går deltagarna igenom hur det gått sedan första träffen. Pernilla Linna Klippmark har fyra barn, 11, 10, 7 och 2 år gamla.
– Jag har lagt fokus på det som fungerar och dragit ner på tjatet. Det har blivit en förändring som barnen också märkt. Det har blivit mindre syskonbråk och vi är alla mycket gladare, säger hon.
– Jag tänker mig för vad jag säger innan jag säger det, säger Jessica Boström, som har en kille på fyra år och ett till barn på väg.
Deltagaren Mona Ejnestrand säger att hon tänker lite extra på att kramas med sina två barn på fem och tre år.
När barn intervjuas om vad föräldrar borde lära sig är två av punkterna: vad de ska göra tillsammans med sina barn och hur de ska hantera när de blir arga. Vid träffen får föräldrarna handfasta tips om hur de ska göra för att vara närvarande med barnen.
Exempelvis:
* Man behöver inte hela tiden prata om att barnet är ”duktigt” eller ”bra”. Det handlar mer om att bekräfta dem och det de gör. Helt enkelt att de ska veta att de är sedda.
* Metoden BUSA är ett sätt att umgås med sina barn och samtidigt får en inblick i hur det är att vara barn. BUSA står för Barnet styr, Uppmuntra, Sätta ord på och Alla dagar.
– Här gäller det att följa barnets initiativ, uppmuntra, bekräfta men att tänka på att inte ta över och inte fråga för mycket. Du ska var lite som en sportkommentator, säger Susann Strömbäck.
Enligt gruppledarna visar forskning visa att det är bra om man kan vara fullständigt närvarande med barnen 15 minuter per dag.
– Men fem minuter är bättre än inget alls, säger Susann Strömbäck.
Ett annat tips är den så kallade samspelskedjan. Den innebär att man som vuxen ska se hur en situation uppkommer, vad hände innan och efteråt.
– Den ökar förståelsen för varför ett barn agerar på ett visst sätt, säger Anita Torkkeli.
Ett exempel är barn som tjatar efter godis eller leksaker i butiken.
– Att ge saker för att få tyst på ett barn uppmuntrar bara beteendet. Avled, kanske kan barnet få välja vilken frukt ni ska köpa eller något liknande, säger Torkkeli.
En annan metod kallas 5:1. Den metoden kommer från boken ”Fem gånger mer kärlek” av Martin Forster.
– Barn får 20 uppmaningar per halvtimme. Fundera på hur det skulle påverka dig om någon, som exempelvis din chef, hela tiden skulle uppmana dig vad du ska göra eller inte göra. För att vi ska trivas med varandra måste vi fokusera mer på det positiva. Det ska vara fem positiva påpekanden på ett negativt, säger Anita Torkkeli.
I den tredje träffen handlar om att vara förebilder för barnen och hur man hanterar stress och ilska. Den fjärde träffen fokuserar på hur man kan minimera tjat och välja sina strider. Men då har konflikterna och tjatet ofta redan minimerats, säger gruppledarna.